Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När vattnet rinner över…

/
  • Anders Munters från Vansbro anser att det måste satsas mer på forskning för att hitta orsakerna bakom cancer.

Annons

Vattnet rinner över i handfatet. Ska jag stänga kranen eller låta det rinna och fortsätta torka på golvet? De flesta av oss ser det som naturligt att stänga av flödet och torka golvet.

Jag och många med mig, önskar att politikerna som styr skulle tänka på samma sätt när det gäller att åtgärda det ökade antalet av ohälsoproblem.

Den 20/10 var en debattartikel införd i DT angående långa väntetider och brister i cancervården i Dalarna.

Jag är cancerpatient sedan 2004 och har genom Landstinget Dalarna fått en mycket proffsig och god vård och omsorg. Jag är övertygad att många sjukdomstillstånd kommer av den mycket stora kemikaliecocktail som vi utsätts för.

I Sverige får i dag, enligt Cancerfonden, cirka 60 000 svenskar årligen besked om att de fått någon form av cancer. Det innebär att 164 personer dagligen, eller nästan 7 personer varje timme, får ett besked som innebär både fysiskt och framförallt psykiskt lidande.

I Kemikalieinspektionens årliga sammanställning 2015, över försålda kvantiteter bekämpningsmedel, (räknat som verksamt ämne), går att läsa att vi förbrukade 9 066 ton. Det är 9 066 000 kg verksamma kemikalier och förmodligen ändå mer eftersom en del tillverkare anser sig förhindrade att redovisa hur mycket verksam substans som ingår. Det är alltså snudd på ett kilo per innevånare. Av ovan nämnda kvantitet sprids 1 820 ton i jordbruket samt i frukt- och trädgårdsodling.

Det räcker till att bekämpa 5,9 miljoner hektar. Vi har i landet mindre än 2 miljoner hektar som av olika skäl är möjligt att använda kemiska bekämpningsmedel på. Var de här kvantiteterna sprids har egentligen myndigheterna ingen kontroll på. Det sprids naturligtvis mest i de mest intensiva jordbruksbygderna. Den gröda där det används mest bekämpningsmedel är utan tvekan i potatis trots att det odlas på mindre än en procent av åkermarken. Det är inte bara bekämpningsmedel i industri, träimpregnering och i jordbruk som vi utsätts för.

Lägger vi till övriga kemikalier som tillverkas och försäljs inom EU lär varje medborgare konsumera fem till sex kilo kemikalier per person årligen. För cirka tio år sedan fanns inom EU 100 106 registrerade ämnen. Officiellt klassificerade då var cirka 3 000 ämnen. 2 500 tillverkades i en volym över 1 000 ton per år. Hur stor dos var en av oss utsätts för totalt är nog omöjligt att veta. Egentligen borde myndigheterna statistiskt göra det möjligt att visa i vilka områden i landet där det används mest bekämpningsmedel. Om det vore möjligt skulle man i nästa steg kunna jämföra det med Socialstyrelsens register över cancerfall.

Den statistik som finns i dag är svårtolkad, i alla fall för en lekman. Det är absolut inget fel i att förbättra en redan mycket bra vård, men för samhällets bästa måste det utan tvekan vara mera lönsamt att försöka få ner antalet sjukdomsfall. Vare sig det gäller cancer eller andra välfärdssjukdomar. Att inget händer beror på att vi har ett ekonomiskt system som politikerna förlitar sig på och till varje pris skal ge tillväxt i ekonomin. Att dyrbara behandlingar måste ingå för att höja bruttonationalprodukten, BNP, måste vara ett feltänkt.

Jag är ganska säker på att det är bättre att stänga kranen när det rinner över i handfatet.

Anders Munters

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons