Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

HÖGSKOLEDEBATTEN: Det är ingen regionalpolitisk sandlåda

/


För ett par veckor sedan körde regeringen över styrelsen i Högskolan Dalarna, och beslutade att verksamheten ska finnas både i Borlänge och i Falun. Motivet var bland annat att högskolans närvaro gynnar den lokala arbetsmarknaden. Men att det finns högskolor i varje kommun löser inte utmaningen med att öka den lokalt kvalificerade arbetskraften. Det är arbetsgivarna i regionen som måste bli tillräckligt attraktiva. Sacos studier visar nämligen att studenter flyttar dit jobben finns.

Annons

En högskola ska ge utbildning av hög kvalitet som ska vara användbar i hela landet och inte bara i den region där högskolan ligger. Utbildningar kan utvecklas i samarbete mellan stat, högskola och regionala intressenter. Men utformning och dimensionering får aldrig enbart styras av regionala behov. Alla regioner vinner på att arbetskraften har hög kompetens oavsett varifrån den kommer.

En Sacorapport från slutet av 2015 visar att unga med höga betyg oftare flyttar till universitetslänen, även om det finns en högskola i länet där individen gick på gymnasiet. I län med en liten eller medelstor högskola flyttar betydligt fler unga med höga betyg bort för att studera, jämfört med antalet studenter som flyttar till länet.

Rörligheten är stor både till och från högskoleorter. Tio år efter studierna har studenterna i regel lämnat det län där de fick sin högskoleutbildning, men i storstadsregionerna stannar en högre andel av de inflyttade studenterna kvar. Vi ser också att i genomsnitt var fjärde ung akademiker flyttar tillbaka till det län där de läst på gymnasiet efter högskolestudierna. Tre av fyra återvänder alltså inte till län utanför storstäderna. Studenterna förstår således vad som är viktigt i högskolan – bra utbildning som leder till intressanta och utvecklande jobb oavsett var den ligger geografiskt.

Högskolan är utbildningssystemets högsta nivå. Det är där som kunskaper fördjupas och nya skapas. Den högre utbildningen är fundamentet för tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Samtidigt utvecklar den individen, ger högre inkomster, mindre risk för arbetslöshet och bättre hälsa. Men detta är historiska samband; de är långt ifrån självklara om regeringen detaljstyr verksamheten och reducerar högskolan till en regionalpolitisk sandlåda.

Vi tycker precis som Helene Hellmark Knutsson (S) att hela Sverige ska leva, men inte på bekostnad av kvaliteten i högskolan. Politik med fokus på antal högskoleplatser och högskoleorter är en populär lösning på många problem i samhället såsom arbetslöshet, brister på arbetskraft, glesbygdens avfolkning. Men om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden ska politiken fokusera på utbildning på hög internationell nivå. Då måste regeringen prioritera kunskaper, inte ägna tid åt marginella lokaliseringsfrågor.

Studenterna förstår vikten av bra utbildning och söker sig till orter som ger den möjligheten. I det perspektivet är avståndet till utbildningsorten sällan ett problem. Resultaten i vår rapport visar i stället att blivande studenter är villiga att flytta både kors och tvärs om utbildningen ger högre kunskaper och bättre karriärmöjligheter.

Hade resurserna varit oändliga hade vi inte behövt välja mellan kvantitet och kvalitet. Men resurserna är begränsade och ska räcka till mycket. Då ska kvalitet gå före kvantitet och regionalpolitiska nycker.

Det borde Helene Hellmark Knutsson och resten av regeringen begripa.

Håkan Regnér

docent i nationalekonomi och Sacoekonom

Galina Pokarzhevskaya

utredare Saco

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons