Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Nej, vi står inte inför en samhällskollaps - gå inte på alternativmedias fyra största lögner

Annons

Det finns skäl för välgrundad kritik mot migrationspolitiken och integrationen, mot skolpolitiken och mot rättsväsendet.

Det finns också en kritik som är alarmistisk, överförenklad eller rent av ogrundad propaganda.

Ett tema som tar stor plats i sociala medier är förstås migrationspolitiken. Samhällseliternas värderingar anses vara vad som kallas ”politiskt korrekta” och knutet till postmarxism, identitetspolitik och globalism.

Det hävdas att denna ”värdegrund” är mer eller mindre obligatoriskt att bekänna sig till för att inte hamna i kylan och att åsiktsdemokratin är på väg att ersättas av en ”värdegrundsdemokrati” med värderingsdiktat.

Det finns säkert fog för kritiken i många fall – men den har också lett till en kampanjapparat där välgrundad och källkritisk granskning av makten spårat ut till ren skrämselpropaganda om nationens upplösning och förestående kollaps.

Jag vill nämna fyra saker som man försöker övertyga oss om nu och som ingår i en slags orkestrerad kampanj som frodas i sociala medier för att få oss att vända oss bort ifrån de etablerade partierna:

1. Att regeringen står flat inför barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning och hedersförtryck. Innebörden är att regeringen är så orolig att stöta sig mot ”mångkulturens” värderingar att den inte vågar ta tag i denna fråga.

Verkligheten är att nya lagar stiftats som gör att planering av barnäktenskap och tvångsäktenskap är straffbart även om övergreppet sker i ett annat land. Detsamma gäller könsstympning.

2. Att skolan har övergivit sitt kunskapsuppdrag och att gedigna kunskaper i ämnen inte längre förmedlas utan att skolan har blivit mer av en indoktrineringsanstalt för värdegrundsvurmande.

Bilden stämmer inte alls med målen som de formuleras i läroplanen där vetenskapligt grundade ämnesmål styr innehållet. Den stämmer inte heller med empirisk klassrumsforskning som visar att en normal lektion är klart ämnesfokuserad.

3. Att det förekommer frikännande domar och milda straff för invandrare. Det förekommer att hovrätten frikänner i rättsfall där en gärningsman dömts i tingsrätten – men skälen är som regel att bevisen inte håller.

Dessa fall ges väldig uppmärksamhet i sociala medier och budskapet är att våra domare är så rädda att anklagas för rasism att de inte vågar döma invandrare. Ordet ”syltryggar” har blivit ett modeord om räddhågade domare som påstås döma efter eget tyckande och personlig karaktär.

Våra hovrättsdomare är förstås inte ofelbara men bilden som tecknas av rättsväsendet är uppenbart en ren fantasiprodukt även om vi i bland kan rikta välgrundad kritik mot domstolsbeslut.

4. Att samhällseliterna vill förneka svensk kultur och helst avskaffa den. Den kampanjen grundas i uttalanden av Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Men varken Reinfeldt eller Sahlin är några spelare i kulturpolitiken och deras uttalanden har inte betytt något för den verkliga kulturpolitiken.

Verkligheten är att vi har satsat på en digitalisering av Riksarkivet som är en enormt rik källa för forskning om svensk kultur- och vetenskapshistoria. Vi har ett välfungerande riksantikvarieämbete.

Vi har gjort en storsatsning på utgrävningar i Birka och byggt upp ett museum som gestaltar tiden för nationens konsolidering och vi har byggt ut Vasamuseet som visar fram det svenska stormaktsväldet. Svenska språket värnas av Svenska språknämnden och av Svenska Akademien.

Det blir onekligen lite märkligt att om och om igen matas med att samhällseliten förnekar den svenska kulturen och vill riva ner den. Det stämmer inte med vad våra urstarka offentligt finansierade kulturarvsbevarande institutioner faktiskt gör.

Dessa fyra politiska kampanjer har ett syfte. De är orkestrerade av bland annat alternativmedia för att skrämma oss inför nationens förestående utplåning och vår för framtiden förlorade identitet.

De varnar oss för etablissemanget och deras agenda och vill få oss förstå vilka vi måste vända ryggen och vem som är räddaren i nöden.

Givetvis måste alla områden inom politiken granskas, och det finns välgrundad kritik kring migrationspolitik, rättsväsende, integration och kulturpolitik.

Kritisk granskning är välkommen men de nämnda kampanjerna innehåller rena falsarier som syftar till att skrämma upp människor – och vi som inte hoppar på tåget utsätts för spott och spe på sociala medier. Vi är PK, PK och åter PK.

Det påminner mig mycket om 68-rörelsen som hade liknande inslag av hån mot oss om inte var ”medvetna” som det hette. Då som nu handlar det om integritet och att inte låta sig ryckas med i vågrörelsen.

Göran Linde, professor emeritus i pedagogik vid Lärarhögskolan/Stockholms universitet

Fotnot: En snarlik version av texten har tidigare publicerats i Aftonbladet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons