Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Nej, att du inte är rasist gör det inte okej att klä ut dig till ku-klux-klan

Annons

I dag läser jag artiklar om de skånska ungdomarna som under en maskeradfest klätt ut sig till KKK-medlemmar, samt iscensatt skenavrättningar av svartmålade personer (också kallat blackface). Bilder från festen har spridits på sociala medier i stor utsträckning och ungdomarna ska nu ställas inför rätta skäligen misstänkta för hets mot folkgrupp. 

Det talas om tanklöshet, att det inte fanns något ont uppsåt bakom deras val av utklädnad, deras oförmåga att förstå spridningens makt på sociala medier och att det här kommer att förstöra dessa unga människors framtid.

Men var går egentligen gränsen för vad vi ska låta passera och inte? Och när ska vi förstå att det inte räcker att enbart säga: "jag är inte rasist" för att bli förlåtna utan några konsekvenser?

Vi vita svenskar måste börja inse i mycket större utsträckning att vi lever i en rasistisk kultur. Rasism är ingen åsikt. Det är en struktur som gömmer sig i vårt språkbruk, i vårt sätt att förhålla oss till andra människor och även i de skämt vi väljer att skratta åt.

Det är ingen enkel företeelse att upptäcka för det ovana ögat. Det existerar lika självklart som att vi har kösystem på mataffären. Visserligen har samhället utvecklats. Vi har blivit mer medvetna tack vare postkoloniala analyser och människor som kämpat emot den här sortens strukturella orättvisor i flera generationer.

Men vi har en lång väg att gå; även jag i skrivande stund har en hel del att lära mig om de förtryckande strukturer som glider obemärkt förbi i min vardag. Hur många är vi egentligen som blundar?

Det var alldeles för enkelt för dessa ungdomar att ordna med rekvisita till sin maskeradfest, i synnerhet om det faktiskt handlade om tanklöshet. De insåg inte vad deras handlingar innebar, trots all den tid de lade ner på planering.

Efter åtminstone nio år i svensk grundskola med en värdegrund som är till för att motarbeta den här sortens förtryckande uttryck, så borde vi alla ha lärt oss bättre.

Den som tiger samtycker, säger ordspråket. Men att tiga när man vet bättre är en makthandling. Tanklöshet är den lättjans bortförklaring. Vi ser exakt vad som händer och vi låter det ske. Vi förlåter utan konsekvens. Är det såhär vi vill ha det?

 Sara Svedhs

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons