Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Mellanskog: Nej, skogsbruket hotar inte den svenska folksjälen – tvärtom

Annons

Året som gick var den skogspolitiska debatten het. Extrema tolkningar av Artskyddsförordningen skakade ägande- och brukanderätten. Vissa gick till attack mot att skogar överhuvudtaget brukas. Strax före jul skrev författaren Thomas Tidholm i DN att "det brutala skogsbruket hotar den svenska folksjälen”.

Ett nytt år är här. Det är tid för besinning i synen på skogarnas värde. Dagens svenska skogsbruk klarar både produktion, kulturvärden och biologisk mångfald. Växande träd tar upp koldioxid, och när skogsråvara ersätter fossil olja och kol blir produkterna klimatsmarta och den goda klimateffekten kolossal.

LÄS MER: DEBATT: Skövlingen av Brännvinsberget var droppen – politikerna måste ta Sveaskog i örat

Ytterligare en aspekt som sällan uppmärksammas är skogarnas avgörande betydelse i det framgångsrika arbetet för ökad folkhälsa i världen. Skogarnas del av världshandeln är nämligen mer än ekonomi – här finns en dimension av förbättrad livskvalitet, ökat välstånd och solidaritet.

Redan nu finns viktiga fakta om hur timret och massaveden från Nordeuropas skogar nydanar vardagen för miljontals medmänniskor i andra världsdelar.

Massan blir till hygieniska livsmedelsförpackningar, blöjor, bindor och mycket annat som ger kvinnor, barn och förstås även män en drägligare tillvaro. Sågade trävaror blir till hälsosamma hus och funktionella inredningar i skogfattiga länder i Nordafrika och Asien. Och den berättelsen har bara börjat.

LÄS MER: DEBATT: Stå upp för det svenska skogsbruket - låt inte EU fördärva det

Samspelet mellan hållbar utveckling, internationell handel och välståndshöjande åtgärder gör livet bättre för människor i alla världsdelar.

Trots världens oro och strid, ökar medelvälståndet för människorna på jorden. Illustrativt och inspirerande beskrevs det av professor Hans Rosling, som 2017 alltför tidigt lämnade sitt jordeliv.

Rosling analyserade fakta och redovisade tydliga positiva trender: Fler barn överlever och växer upp till friska individer. Fler flickor går i skolan, och utbildade kvinnor väljer att föda färre barn som vart och ett får bättre livsförutsättningar.

Vaccinationer får svåra sjukdomar att avta. Tillgången till digital teknik ger nya vägar till nya kunskaper. Rosling vände på perspektiven – gav oss hisnande, ljusa framtidsutsikter. Skogen är en liten del av detta – en del att vara stolt över.

För oss 330 000 skogsägare i svenskt familjeskogsbruk är det självklart att se skogarnas många nyttor. Skogarna skapar arbetstillfällen och framtidstro i hela Sverige och inte minst i många utglesade bygder.

LÄS MER: DEBATT: Vi måste stå upp mot krafterna som vill begränsa jakten - har du aldrig haft skogsbarr innanför skjortan ska du inte ta jaktbeslut

I trädets mikrokosmos är forskningen långt kommen gällande nya miljöanpassade material och bränslen som helt kan fasa ut de fossila. För svensk ekonomi är skogen bärande med i särklass störst exportvärde av alla branscher, cirka 125 miljarder kronor varje år.

Nyår är tid för både eftertanke och förhoppningar. Låt oss föra vettiga samtal, ta miljöansvar som håller i längden och glädjas åt de många olika möjligheter som våra svenska skogar bjuder.

Tänk ett steg längre: Se sambandet mellan skogarna i ditt landskap och människors hälsa och välbefinnande på andra delar av jordklotet.

Karin Perers, Mellanskogs ordförande

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons