Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: I dag på Världsparkinsondagen påminns vi om att vi är långt från en jämlik vård

Annons

Cirka 500 personer i Dalarna lever i dag med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen är kronisk och det finns inget botemedel. Men med rätt behandling kan de jobbiga symtomen mildras avsevärt. För att få maximal effekt måste dock medicineringen justeras när sjukdomen utvecklas. Därför är det avgörande för alla med Parkinsons sjukdom att regelbundet få träffa specialistläkare som kan individanpassa medicineringen.När man lever med Parkinsons sjukdom påverkas de flesta sammanhang i livet. Vardagliga saker som att äta med bestick, klä på sig eller betala med bankkort kan vara oöverstigliga hinder för en parkinsonperson. Därför krävs regelbundna besök till en specialistläkare som kan hjälpa till att se över behandlingen.Våra politiker pratar ofta om att vi ska ha ”en jämlik vård, oavsett var du bor”. Men dessvärre visar det sig att det är långt dit. Det är stora skillnader mellan landstingen när det gäller tillgång till den mer avancerade parkinsonbehandlingen och möjlighet att få träffa specialistläkare.Sedan hösten 2016 finns därför Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och behandling av Parkinsons sjukdom. Enligt riktlinjerna ska en person med Parkinsons sjukdom träffa en specialistläkare i genomsnitt två gånger per år. För de som har Parkinson i avancerat stadium är rekommendationen fyra besök per år.Vi i Parkinsonförbundet har undersökt vilket genomslag dessa riktlinjer fått, genom en enkät som besvarats av drygt 3 600 av våra medlemmar. Undersökningen visar att genomsnittspatienten i Dalarna får träffa en specialistläkare vid 2,7 tillfällen per år. Motsvarade siffra för år 2010 var endast 1,4 tillfällen. De nationella riktlinjerna har alltså haft betydelse och vården har faktiskt blivit bättre.Men vi vill uppmana Landstinget Dalarna att göra mer för oss som har Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna slår fast att landstingen bör erbjuda regelbunden och sammanhållen fysisk träning och rehabilitering. I Dalarna har hittills bara 15 procent erbjudits detta.Vi ser även att vården har svårigheter att förklara och göra patienterna delaktiga i planeringen av sin behandling.

Av de som har Parkinson i den svårare fasen upplever 58 procent av svenska parkinsonsjuka att de inte har fått någon motivering till varför de nekas utredning för så kallad avancerad behandling. Det är en oacceptabelt hög siffra.Landstinget Dalarna har i riktlinjerna ett gott stöd för att fortsätta utveckla parkinsonvården i länet. Att få diagnosen Parkinson ska aldrig behöva vara ett besked om att chansen till ett gott liv tagit slut.

Eleonor Högström, ordförande, Parkinsonförbundet

Jan Grönberg, tf. ordförande, Parkinson Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons