Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Framtidens kompetens heter bildning

/
  • Men vi tror också att framtidens arbetsliv kräver en delvis annan syn på vad kunskap och kompetens är. Det skriver Marita Hilliges och Sigrid Saveljeff vid Högskolan Dalarna.

I en debattartikel påtalar privattjänstemännens fack, Unionen, bristen på systematisk kompetensutveckling i arbetslivet (DD 13/9).

Annons

Tiden då en högskoleutbildning räckte ett helt liv är förbi, skriver Inger Rutensköld, nu måste kompetensen ständigt fyllas på för att man ska fortsätta vara anställningsbar hela livet. Högskolan Dalarna håller med. Vi vill också se att företag och organisationer utvecklar kompetensutvecklingsprogram tillsammans med olika utbildningsanordnare, inte minst högskolan. Redan nu har vi ett nära och brett samarbete med bland andra skolan, vården och socialtjänsten i Dalarna för att kunna erbjuda rätt typ av utbildning vid rätt tillfälle. Detta samskapande, som vi kallar det, vill vi också vidareutveckla i ännu högre grad tillsammans med det privata näringslivet.

Men vi tror också att framtidens arbetsliv kräver en delvis annan syn på vad kunskap och kompetens är.

Det vi vet om framtidens arbetsliv är att vi inte vet hur det kommer att se ut och vad som kommer att krävas. Hur förbereder sig dagens och morgondagens studenter för sådant? De lär sig att lära. De lär sig att vara självständiga och initiativrika i sitt lärande, och ta ansvar för sin egen utveckling. De lär sig se var utveckling behövs och finna de informationskällor de behöver för att ta till sig det nya. De lär sig att skilja mellan bra och dåliga källor, bra och dåliga argument. De lär sig att lära tillsammans med andra och att föra ut sin kunskap så att andra begriper. De utvecklar också kunskap och redskap för att hantera etiska dilemman. De utvecklar helt enkelt sitt omdöme. Allt detta sammantaget är uttryck för vad vi menar med bildning. Människor skapar sig en allt bättre kunskap om sig själva, om sin omvärld, om sitt arbete, i en livslång bildningsprocess.

Detta sker förvisso inte enbart i skolan eller högskolan. Det sker även på andra arenor, i umgänget med andra människor, i arbetslivet och i föreningslivet. Man lär sig av hela livet. Men utbildning i olika former skapar tillfällen, förväntningar och stöd för att människor ska utveckla de flexibla förmågor som blir avgörande för om de ska kunna lära om hela livet. I förlängningen är det en förutsättning för att näringsliv och samhälle ska kunna frodas i en värld stadd i allt snabbare förändring.

Kompetens är inte något en medarbetare bara passivt tar emot. Varje medarbetare måste själv skapa och ständigt återskapa den. En högskoleutbildning strävar till att lägga grunden för en livslång bildningsprocess som förbereder människor för ett sådant självständigt och aktivt lärande, både som arbetstagare och som aktiva samhällsmedborgare. En kontinuerlig och systematisk kontakt på lika villkor mellan högskolans utbildning och forskning å ena sidan och arbetslivet å andra sidan tror vi är en förutsättning för att både arbetslivet och högskolan ska kunna möta framtidens utmaningar. Det är detta vi vill kalla samskapande. Vi tror att en sådan medveten bildningsprocess är nyckeln till framgång när medarbetare möter en framtid vi inte vet så mycket om.

Marita Hilliges

Rektor för Högskolan Dalarna

Sigrid Saveljeff

Samverkanschef vid Högskolan Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons