Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Alla behöver ta ansvar för att stärka läraryrket

I Dalarnas skolor finns precis som övriga Sverige engagerade och kunniga lärare som varje dag arbetar för att våra barn ska nå kunskapsmålen. Men under alltför lång tid har läraryrket halkat efter i lön och arbetsmiljön försämrats. Det arbetar regeringen för att vända. Läraryrket ska värderas som ett av våra viktigaste yrken, inte bara i ord utan också i pengar.

Annons

Regeringen skjuter via Lärarlönelyftet till tre miljarder per år till kommuner och friskolor för en bättre löneutveckling för lärare. Nära 1,4 miljarder kronor har begärts ut av de 1,5 miljarder som finns tillgängliga det första halvåret, en mycket högre siffra jämfört med de prognoser som funnits. Det är ett tecken på att kommuner och friskolor vill ta ansvar för att stärka läraryrket och jobba med lärarnas löneutveckling. Och det visar att reformen möter ett stort behov.

Lärarlönelyftet räcker till fler än 60 000 lärare. Men om det finns ett större behov måste ansvaret tas lokalt. Staten har inte, och ska inte, ta över ansvaret för lönesättningen. Vi ser huvudmän som nu tar eget ansvar genom lokala lönelyft för att höja lönen för fler lärare än de som det statliga bidraget räcker till. Det är välkommet och vi hoppas att fler följer efter. Alla behöver ta ansvar för att stärka läraryrket.

Lärarlönelyftets syfte är att värdera att lärare stannar kvar, utvecklas och tar ansvar för utvecklingen i skolan och för eleverna. Det är en extraordinär satsning för att få fart på löneutvecklingen. Och den behövs. Bara fem procent av Sveriges lärare anser att yrket har hög status. Läraryrket har alldeles för länge värderats för lågt och bland annat OECD visar att lärares erfarenhet inte värderas i lön. Det måste finnas en möjlighet att få högre lön för de som har jobbat många år som lärare och därmed har mer kunskap och erfarenhet än de nyutexaminerade. Det enda sättet att få högre lön kan inte vara att byta arbetsgivare. Kriterierna för att ha möjlighet att ta del av Lärarlönelyftet togs fram i dialog med lärarfacken och arbetsgivarna inom skolan. De motsvarar just den typen av arbetsuppgifter erfarna lärare i alla tider tagit på sig.

Lärarlönelyftets medel för löneökningar till cirka 60 000 lärare når, tillsammans med medel för cirka 17 000 karriärtjänster, en klar majoritet av de knappt 100 000 legitimerade lärare som arbetar i grund- och gymnasieskolan. Det betyder att inte alla får ett lönelyft direkt, men satsningen är så stor att alla som stannar och utvecklas i yrket kan komma i fråga för ett statligt lönepåslag.

Från regeringens sida kommer vi följa implementeringen. Men det är kommuner och friskolor som har ansvaret för lärarnas löner och att det faktiskt sker en löneutveckling samt att de statliga medlen fördelas tydligt och rättvist. Reformens kriterier togs fram av lärarfacken och arbetsgivarna och måste nu bäras lokalt. Vilka som ska få högre lön måste bedömas lokalt, och av de som har det pedagogiska ledarskapet och ansvaret i skolan. Lärarlönelyftet är inte ett bidrag som bara tekniskt ska fördelas ut. Det är en katalysator för en bättre lönebildning där Sveriges lärare ska uppvärderas och få högre lön för det kvalificerade arbete de gör.

Helene Hellmark Knutsson (S)

Minister för högre utbildning och forskning

Gustav Fridolin (MP)

Utbildningsminister

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons