Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: 9 av Stora Skedvis 12 brandmän tackar för sig: "I dag går 111 år av yrkesskicklighet om intet - och för vad?"

Artikel 36 av 51
Avtalskrisen deltidsbrandmän 2017
Visa alla artiklar

Annons

Hej allmänheten!

Från och med lördag till och med måndag klockan 06 är vi tre tappra som håller jouren och rycker ut om larmet går i Stora Skedvi. En av oss har befälsrollen, och minst en av oss har ett körkort som gör att vi kan sätta brandbilen i rullning. Efter klockan 06 på måndag vore det lämpligt att ni alla tar ansvar så att inga olyckor händer.

Om larmet skulle gå efter måndag kommer tyvärr ingen hjälp eftersom det inte finns varken befälsutbildning eller C-körkort i tillräcklig utsträckning bland de som finns kvar på stationen då vi övriga kastat in handduken.

I dag går 111 år av lojalitet, solidaritet och yrkesskicklighet om intet. 111 års erfarenhet och kunnande som uppenbarligen inte är värda totalt 75 000 kronor på ett år. 75 000 kronor skulle det kosta att behålla de brandmän som skyddar Skedviborna från faror av olika slag. Men nu vill man istället rekrytera och utbilda nya.

Den utbildningen kostar i runda slängar 180 000 kronor per person (då hamnar vi på ca 30 gånger pengarna), och tyvärr finns inte ytterligare nio människor som både bor och jobbar inom fem minuter från stationen. Om man ändå trollar fram nio nya så är inte utbildningen överstökad på en kvart. Vem ska hjälpa Skedviborna under tiden?

En deltidsbrandkår på landsbygden bygger på ett antal ganska viktiga faktorer. Lokalkännedomen är ett exempel. När Göran (25 år i kåren), Jonas (21 år i kåren) eller Tobbe (18 år i kåren) rycker ut på larm har de i ryggraden hur platsen ser ut, var det finns vatten, vilka vägar som är körbara, och vem som bor var.

Detta är unikt för oss på landet och fullständigt ovärderligt vid en insats. Man kommer aldrig någonsin att kunna ersätta eller kompensera för all den kunskap som förs vidare i nästa led tack vare dem som valt att hjälpa under så många år. Vi är, som ni förstår, tämligen uppgivna.

Stationen i Stora Skedvi har förfördelats och underbemannats under många år och på många sätt. Nu får vi en lönesänkning som grädde på moset och när vi nu sätter ned foten blir effekten att vi får gå hem och stationen läggs ned.

Såvitt vi vet har Säters kommun erbjudit att skjuta till de där futtiga kronorna. Men förbundschefen för RDM Leif Andersson säger nej, i egenskap av allsmäktig beslutsfattare.

Leif Andersson har en militär karriär bakom sig, och för oss verkar det som att ”kriget” (som han denna gång för mot sina egna medarbetare) nu måste vinnas till varje pris, på bekostnad av vad som helst.

Så, kära vänner. Det är med sorg i våra hjärtan som vi tackar för oss och för ert förtroende. Vi har träffat många av er under åren och känt en enorm stolthet och glädje i vårt val att hjälpa och att kunna göra skillnad.

Det sista vi vill är att sätta människoliv på spel men någonstans måste nog vara nog och vi är helt enkelt tvungna att stå upp för oss själva.

Vi önskar er en fin Valborg och första maj.

Brandmännen som nu lämnar Stora Skedvi:

Göran Jonsson,

Jonas Johansson,

Torbjörn Cederlöf,

Inge Samuelsson,

Fredrik Wester,

Johan Landenberg,

Samuel Johansson,

Peter Wahlgren,

Anders Åkerberg,

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Alla artiklar i
Avtalskrisen deltidsbrandmän 2017
Annons