Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: 4 sätt att lösa den akuta bristen på tandläkare i Dalarna

Annons

Det råder en akut brist på tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor i hela Sverige. Och Dalarna är inget undantag.

Genom framgångsrika rekryteringsinsatser internationellt har den kritiska situationen i Dalarna påbörjat en stabilisering och framtiden ljusnar.

Men för en hållbar framtid behöver frågan om kompetensförsörjning lösas nationellt och kompletteras med rekrytering av utländska tandläkare. Genom att bland annat öka och skapa utbildningsplatser på fler orter kan vi få in fler tandläkare och tandhygienister till Folktandvården.

Den 25 maj 1938 fattade riksdagen beslut om att införa en offentlig tandvård under landstingens ansvar. Det är tack vare det beslutet som Sveriges befolkning troligen nu har världens bästa munhälsa.

Under 80 år har Folktandvården i Sverige verkat för att förbättra alla människors munhälsa och lyckats mycket bra med det och vi är stolta över det ansvar som vi nu har som en av Sveriges största hälsoaktörer.

Men de senaste åren har trycket på Folktandvården ökat kraftigt och det råder stor brist på tandvårdspersonal. Behovet av mer personal kommer att öka ytterligare när de grupper som har störst behov av hjälp med sina tänder, barn och gamla, nu blir allt fler.

Den regionala skillnaden i tillgången på arbetskraft, med störst rekryteringsproblem i inlandet är också stor. Närheten till en tandläkarhögskola är en viktig faktor för hur lätt alternativt svårt det är att rekrytera tandläkare.

Den som i slutändan drabbas av bristen på tandvårdspersonal är den enskilda människan, som får en sämre tillgång till tandvård vilket påverkar tandhälsan negativt på sikt. För att kunna fortsätta att upprätthålla en god tandhälsa ser vi fyra lösningar:

1. Fler utbildningsplatser i allmänhet. Med en växande befolkning måste kompetensförsörjningen inom tandvården säkras. För att säkra den lokala förankringen, vilket är viktigt vid rekrytering utanför storstäderna, bör regeringen därför verka för att utbildningsplatser skapas på fler orter i Sverige.

2. Öka även antalet platser på den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES och Schweiz som vill söka svensk tandläkarlegitimation. Programmet ges nu i Göteborg, Malmö och Stockholm, men skulle med fördel också kunna bedrivas i exempelvis Umeå.

3. Utbildning som är fullt ut finansierad. När det gäller tandhygienistutbildningen, som för närvarande är tvåårig men som framåt blir treårig, tvekar universitet och högskolor att bedriva den då den ekonomiska ersättningen är otillräcklig. För att öka incitamenten att utbilda tillräckligt många tandhygienister bör utbildningarna till fullo täckas ekonomiskt även det tredje året.

4. Sänkta språkkrav för tandvårdspersonal. För att fylla personalbehovet har Folktandvården rekryterat fär­diga tandläkare och tandhygienister från bland annat Polen och Portugal. Men sedan Socialstyrelsen förra året höjde språkkraven har det blivit dyrare och tar längre tid att anställa personal med utländsk legitimation.

För att snabbare få in dem i den svenska tandvården, borde de få arbeta i sitt yrke medan de är under språkutbildning och då vara under handledning på kliniken.

Det är med stolthet vi kan säga att vi under 80 år har arbetat med att förbättra befolkningens munhälsa. Vi är mycket motiverade för att fortsätta att göra det. Vi hoppas därför att Sveriges politiker fortsätter att axla ansvaret, och ger såväl Folktandvården som andra aktörer rätt förutsättningar för att kunna fortsätta driva en jämlik tandvård i hela landet.

Karin Gunnars Hellgren, tandvårdschef, Folktandvården Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons