Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DAVID AHLIN/IPSOS: Trump storfavorit bland vita väljare på landsbygden

Artikel 3 av 3
USA-valet
Visa alla artiklar

Annons

Opinionsmätningar och valprognoser pekade samstämmigt mot att Hillary Clinton skulle bli USAs första kvinnliga president. Ändå vann Donald Trump. Vad var det som hände? Och varför visade prognoserna fel?

David Ahlin

En första slutsats är att det låga valdeltagandet haft betydelse både för valutgången och för opinionsmätarnas underskattning av stödet för Donald Trump.

ROZA GUCLU HEDIN: Så vill jag hindra Trumpifiering i Sverige

LINNEA RISINGER: Trump användes som en molotovcocktail rakt in i systemet

LEDARE: Ju mindre mångkultur desto mer stöd får SD i Dalarna

Ungefär 45 procent av väljarna röstade inte. Ett valdeltagande på ca 55-56 procent innebär det lägsta sedan 1996. Som jämförelse röstade 64 procent i valet 2008 då Barack Obama valdes första gången.

När rösterna i Kalifornien är färdigräknade kommer Clinton sannolikt ha fått 1,5 – 2 miljoner fler röster i hela landet jämfört med Trump, men det hjälper föga när rösterna avlagts i en delstat som Clinton redan vunnit stort.

Trots att valdeltagandet i hela USA är lägre jämfört med både 2008 och 2012 har det inte sjunkit i alla delstater, vilket nu visar sig har haft en central betydelse för valutgången, liksom för mätfelen i just dessa avgörande delstater. I flera av de swing-states som Trump vann med liten marginal, som Florida, Michigan och North Carolina, ökade valdeltagandet jämfört med 2012. I dessa delstater, liksom i Pennsylvania, Ohio och övriga Mid-West, vann Donald Trump stort bland vita väljare på landsbygden och i de amerikanska villaförorterna.

Hillary Clinton misslyckades med att mobilisera demokratiska väljare i de avgörande delstaterna och har fått svagare stöd bland vita väljare utan högre utbildning.

Kommentera gärna debattartikeln här

Och i just dessa avgörande delstater missade de amerikanska opinionsundersökarna. Min kollega Cliff Young, chef för Ipsos opinionsundersökningar i USA, berättar på telefon att de liksom många andra mätinstitut hade räknat med ett något högre valdeltagande totalt sett och framförallt ett högre valdeltagande bland väljargrupper som stödde Hillary Clinton. Det lägre valdeltagandet blev en fördel för Donald Trump när vita väljare med lägre utbildning och landsbygdsväljare röstade i större antal än förväntat i de avgörande delstaterna medan yngre högutbildade väljare röstade i lägre utsträckning. Även om spansktalande och andra minoritetsgrupper över tid ökat som andel av väljarkåren så utgör fortfarande vita väljare drygt 70 procent vilket gör att även små rörelser och trender bland vita väljare ofta innebär fler röster i antal räknat.

I länder som USA med lågt valdeltagande måste undersökarna göra antaganden om vilka väljare som kommer att dyka upp på valdagen och hur valdeltagandet kommer att se ut i olika grupper. Dessa bedömningar av vilka som är ”likely voters” är svåra att göra men har stor betydelse för skattningarna. När nivån på valdeltagandet förändras mellan val och när väljarna är allt mer rörliga blir dessa prognoser osäkra, samtidigt som de har stor betydelse för vad mätningarna visar.

Istället för att skatta opinionsläget som helt jämnt ledde felaktiga antaganden om valdeltagandet sannolikt till en underskattning av stödet för Donald Trump i ett flertal av de delstater som till slut kom att avgöra valet till hans fördel. En annan sannolik förklaring till mätfelet i swing-states är systematiskt högre bortfall i vissa väljargrupper som lutade starkt mot Trump. De amerikanska opinionsundersökarnas branschorganisation AAPOR har meddelat att de kommer att tillsätta en kommitté för att granska och analysera vilka felkällor som ligger bakom underskattningen av stödet för Donald Trump. Analysen kommer förhoppningsvis ge utförliga förklaringar till mätmissarna. Bilden av mätningarnas precision är inte svart eller vit och det stämmer inte att alla mätningar hade fel. Det ser olika ut i olika delstater.

De nationella mätningarna visade ett övertag för Hillary Clinton på omkring tre-fyra procentenheter. Den slutliga sammanräkningen kommer att visa att Hillary Clinton vann fler röster totalt sett än Donald Trump, men inte med den marginal som många mätningar visat, och framförallt, inte i de delstater som kom att avgöra valutgången och fördelningen av elektorerna. Nu blev det istället ett mycket jämnt val. Om bara ett par hundratusen röster hade fallit annorlunda i delstater som Michigan, Pennsylvania och Wisconsin hade Hillary Clinton stått som segrare idag.

En lärdom inför kommande USA-val, både för opinionsmätare, media och för alla läsare, är att inte fästa för stor vikt vid vem som leder i de nationella opinionsundersökningarna. Det räcker inte att vinna flest människors röster, i USA måste du vinna dem i rätt delstater.

David Ahlin, opinionschef Ipsos

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Alla artiklar i
USA-valet
Annons