Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

BENSINPRISET: Tankar vid en bensinpump

Tankar min bil en tidig morgon Vansbro på väg mot arbete för den nya bioekonomin i norra Värmland. Funderar en del över vad Infrastrukturminister Anna Johansson (S) sa här om dagen att bensinen är allt för billig och att transporter framförallt på landsbygd måste bli smartare och effektivare.

Annons

Undrar om dessa människor som är i vår regering någon gång spenderat tid på landsbygden och tagit del av de utmaningar som vi har på riktigt. Själv är jag verksam inom skogsindustrisektorn just nu som delvis anställd och delvis som egen förtagare. Om man som jag bor i Västerdalarna i en familj där båda jobbar så finns det en del utmaningar i vardagen.

För det första; så är man tvungen att ha två bilar, ja vän av ordning frågar sig då men då kan väl i en åka kollektivt. Ja det går bra om man har någotsånär reguljära arbetstider och åker i nord-syd riktning, med andra ord – pendlar till Vansbro eller Malung norrut, alternativt Gagnef eller Borlänge syd/öst ut. Men jobba inte över för då kan du bli efter sista bussen hem. Jobbar du däremot i Falun, Leksand, Ludvika så tar det mer än två timmar enkel resa med buss och det är inte aktuellt. Skall du till Värmland, Karlstad, Hagfors eller Torsby och gud förbjude till Elverum, Norge så är bilen enda alternativet, dessa orter frekventeras ofta om man arbetar inom skogsindustri.

För det andra; hur tar man sig till doktorn, optikern, tandläkare eller storhandlar? I vårt fall så är det med bil, skall du till lasarettet i Mora som vi tillhör och får en tidig tid så måste man åka dagen innan om man skall ta sig dit över huvud taget och om du får en sen tid så är enda altenativet att åka tåg eller buss till Djurås och sedan buss därifrån hem. Man måste ta en hel dag ledigt från jobbet.

För det tredje; så är det så att vi som väljer att bosätta oss på glesbygden gör det för att vi är intresserade i friluftsliv, jakt, fiske och vara ute i naturen. För att ta oss ut måste vi bruka bilen, och då helst fyrhjulsdriven bil då det är mycket snö och dåliga vägar. Jag flyttade hem till min gamla hemby Nås efter många år ute i världen, och det alternativ man har är oftast att driva eget företag för att överleva.

Jag har bott i en storstad och även i utkanten av en, bodde i Enköping och kommunikationer var inga problem, vi hade dessutom bara en bil och vi körde inte speciellt mycket heller, alla förbindelser var utmärkta vart man än skulle kunde man åka kollektivt.

Det är enkelt för en minister som är uppväxt i en storstad och är verksam i en storstad att ha åsikter om hur det borde fungera på glesbygden. Det är enkelt för dem att bara beställa en taxi som dessutom vi skattebetalare står för. Ett SL kort i Stockholm kostar 790 kr och man åker snabbt och bekvämt dit man ska. Ett länskort på bussen i glesbyggd kostar 1 390 kronor och då åker du hela länet, ett kort för två zoner kostar 980 kronor. Är detta dyrt, nej det är det inte fast dyrare än i huvudstaden, fast det spelar ingen roll för det transporterar ju dig inte dit du skall och på den tid som är aktuell.

Angående effektiva transporter på glesbyggd så är det ett kapitel för sig. Livsmedel skall till våra butiker, timmer, massaved och energiflis skall ut ur skogen till järnvägsterminal eller industri, jordbruksprodukter skall ut till industri. Största delen är skogstransporter och i Sverige är medelavståndet till industri/terminal 96 kilometer enkel väg. Mer eller mindre omöjligt att finna returtransporter från till exempel Kvarnsvedens pappersbruk till Nås Finnmark när nästa lass massaved skall hämtas. Så effektivisering av transporter skall man alltid sträva efter och det sker även i glesbyggd, vi har en hel del järnvägsterminaler.

Dessutom har någon som troligtvis aldrig satt sin fot i skogslänen kommit på den briljanta iden att avstånd det skall vi beskatta, det vill säga den beryktade skatten på tung trafik och köravstånd, 26 kronor är förslaget, detta ger en merkostnad för skogstransporter med cirka 12 kronor per fastkubikmeter för rundvirke och nästan 20 kronor för relativt torr skogsenergiflis. Även om man kör på biodiesel så appliceras skatten. Innebär att sortiment som har låg bulkdensitet som skogsenergiflis och har låg lönsamhet i dag blir oaktuella att ta ut. Den energin måste ersättas med alternativ, till exempel importerade sopor, Importen av sopor ligger i dag på 3,5 miljoner ton och väntas öka till 5 miljoner ton vilket gör skogsenergin ännu mer olönsam. Näringsministern Mikael Damberg (S) vill lägga 200 miljoner kronor om året för att utveckla bioekonomin via skogen, vilket välkomnas, men samtidigt försvårar man uttaget av basråvaran skog.

Vi skulle kunna transportera mer rundvirke och flis på järnväg, men då krävs mer underhåll och eliminering av flaskhalsar. Västerdalsbanan levererar ett tåg per dygn, skulle kunna leverera mer, men flaskhalsarna längre in bansystemen sätter stopp, det finns inte mer kapacitet. Varför då använda astronomiska summor och bygga ihop storstäderna med nya spår och höghastighet, glesbyggd och industri har inge nytta av det alls, lägg pengarna på att bygga ut kapaciteten för godstrafiken istället.

Så med rådande bränslepriser och med den indexring och uppräkning av skatt årligen samt skatt på transporter så beskattas det vi har gott om på glesbygden – nämligen avstånd.

Så när jag nästan tankat klart så passerar bussen och jag tänker att kanske skulle man köpa ett busskort! Frågan är bara vart jag skall åka för det tar mig inte dit jag skall.

Thomas Bajer

Skogsman och Glesbygdsbo

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons