Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

ÄLGJAKT: Hur kan det ses som en extrem hållning vilja avstå från att döda och lemlästa i de svenska skogarna?

/
  • De flesta djur dödar inte andra djur, så därför vill inte jag heller göra det, skriver Martin Smedjeback i sin slutreplik till jägaren Ulrica Nykvist.

Annons

Ulrica Nykvist skriver om jägare: liksom andra rovdjur livnär vi oss på bytesdjur. Varför identifierar hon sig med rovdjuren och inte med växtätarna? Det är trots allt nittio procent av naturens däggdjur som livnär sig på vegetabilier. Om vi människor vill efterlikna djuren så skulle Nykvist med större trovärdighet säga: De flesta djur dödar inte andra djur, så därför vill inte jag heller göra det.

Vi har många likheter med djuren men det finns också skillnader. Vi människor har en moralisk förmåga. Rovdjuren har inte samma möjlighet att etiskt överväga olika handlingar. Borde vi inte använda vår moraliska färdighet till att försöka rädda liv, snarare än att döda? En annan skillnad är att rovdjuren inte klarar sig utan kött medan vi människor frodas på en kost som kommer från växtriket.

LÄS HELA DEBATTEN:

ÄLGJAKT: Om inte du vill ha en kula i ditt huvud så sätt den inte heller i någon annan

Det är i skogen med bössan jag förstår vem jag är

Tack till Martin Smedjeback

Martin har sannolikt aldrig varit på älgjakt

Jakten skapar sammanhang och förståelse

I en Expressenartikel från 2011 beskrivs hur en älgtjur hade fastnat i en myr. Som tur var kom en jägare förbi. I en timme kämpande han för att rädda älgen från en säker död. "Det känns alltid bra att kunna rädda ett djur" sa jägaren efter räddningsinsatsen. Jag betvivlar inte det minsta att han tyckte att det kändes bra. Men jag inbillar mig att det kändes kluvet för honom. Han kanske var ute på en jakttur dagen efter och satte en dödande kula i precis samma älg som han ett dygn tidigare ägnat en timme åt att rädda.

Startskott för älgjakten – fler tjejer deltar

Kvinnomisshandlare sa förr i tiden jag slår den jag älskar. Lika motsägelsefullt låter det för mig när jägare säger att de bryr sig om djur samtidigt som de skjuter dem. Förra månaden hade jag nöjet att träffa ett kanadensiskt par som hade adopterat grisen Esther som de kom att älska som en familjemedlem. En dag stod de som vanligt och stekte bacon. Vi kan inte stå här och steka bacon när vi har Esther här sa Steve plötsligt till sin partner. Den dagen slutade de att äta fläsk och senare sa de nej till att alls äta kött. Esther the Wonder Pigs äventyr följs nu på Facebook av fler än 800000 personer.

Ätandet av bacon krockade med parets kärlek till deras Esther. Man äter inte de man älskar. På samma sätt tror jag att jägarens dödande krockar med en äkta omsorg om djur. Om vi kan lägga av med dödandet, både i slakterierna och i skogen, så tror jag att vi på ett betydligt ärligare sätt komma på lösningar som är bra både för människor och för djur. Jägare kan fortfarande njuta av naturen. De kan ta foton istället för liv, titta på djur genom kikaren istället för genom kikarsiktet. Är det egentligen en extrem hållning att anse att vi borde avstå från att döda och lemlästa när vi är ute och njuter av våra svenska skogar?

Martin Smedjeback

Mer från DT Debatt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons