Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ombud ses som hot

FALUN Insynen i friskolorna är nästintill obefintlig. Politiker sätter hoppet till facken. Men ibland blir det tvärstopp.
– Det finns exempel där skyddsombuden gav upp och bytte arbetsplats, säger lärarförbundets Birjer Stoor.

Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen innebär ofta att bristerna förblir osedda. Ett exempel är DT:s granskning av skolmiljön där flera av Faluns friskolor vägrade lämna ut skyddsrondsprotokoll.

– Det blir en sned situation. Jag antar att friskolorna har samma problem som de kommunala. Skillnaden är att de inte behöver redovisa dem, säger Susanne Norberg (S), kommunalråd och ledamot i barn- och bildningsutskottet.

– Vi har ingen som helst insyn och kan inget göra. Jag ser till elevernas bästa och kan bara hoppas att de har det bra. Där gäller att föräldrar och elever driver frågor. Det är också väldigt viktigt att facken är involverade. Mycket är upp till dem, säger Norberg.

Men Birjer Stoor, huvudskyddsombud för Lärarförbundet i Falun, vittnar om vrånghet.

– Jag tycker att det är ofta lättare att samarbeta med kommunala skolor. Det tror jag beror på att de har en lång erfarenhet av ett upparbetat systematiskt arbetsmiljöarbete. Man kan inte generellt säga att det är svårt att samarbeta med friskolor, säger Birjer Stoor och fortsätter:

– Men det är inte lika lätt. Ibland är det till och med svårt. Det finns många goda exempel, men det finns också exempel där skyddsombud har varit så motarbetade att de slutade och bytte arbetsplats.

Anser skyddsombuden att något är dåligt kan de vända sig till Arbetsmiljöverket.

– Alla vill ha en bättre skola, men på vissa friskolor ser man oss som ett hot. Friskolorna ser kostnaderna och tycker att åtgärderna blir dyra.