Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oenig ledning för Region Dalarna säger ja till Svealandsregionen

Högsta ledningen för Region Dalarna säger nu ja till förslaget att bilda Region Svealand.
– Men inte utan en viss oro. Vi vill att regeringen ser till att garantera en delad och decentraliserad makt och inflytande, säger ordförande Lerif Nilsson (S).

Region Dalarnas ledning, direktionen, säger nu ja till Indelningskommitténs förslag att bilda nya storregioner i landet. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Dalarnas sjukvårdsparti röstade dock emot, så som de gjorde tidigare i landstingsstyrelsen.

– Jag har själv varit tveksam till detta. Det är ingen hemlighet. Fortfarande är jag orolig över vad som kan hända med demokratin. Men det som får mig att säga ja är att idag går alla samhällets resurser till storstadsområdena. Med jämstora regioner får vi större chans till en större del av kakan, säger Leif Nilsson.

Region Dalarna ser det nu som viktigt att Dalarna fortsätter att delta aktivt i diskussionerna med övriga län i det tänkta Region Svealand.

– Jag tror att regering och riksdag kommer besluta om att införa dessa storregioner. Allt talar för det. Det är därför väldigt viktigt att vi inte lutar oss tillbaka och låter de andra länen göra upp om själva innehållet i Svealandsregionen. Om vi inte agerar som län så kan vi förlora hela godispåsen och bli helt utan något större inflytande. Det är alltså viktigt att vi som län inte hamnar på efterkälken i diskussionera, säger Leif Nilsson.

Region Dalarnas vice ordförande Sofia Jarl håller med.

– Dalarna har så mycket att bidra med i den nya regionen. Länet är exempelvis landets fjärde största export- och turismlän. Vårt inflytande i den nya regionen måste spegla detta, säger hon.

Diskussionerna med övriga län har inletts.

– Klart att det redan nu är en viss dragkamp om resurserna mellan länen i den nya regionen. Alla talar för sitt. Vi driver också det som är bäst för Dalarna. Allt vi vill kommer vi inte få. Det viktigaste är dock att samhällets alla resurser fortsättningsvis finns kvar och fungerar i hela den nya regionen. Det får inte bli så att en stor centralort i nya regionen tar allt. Hela regionen ska utvecklas, inte bara en en eller två centralorter utvecklas, säger han.

Region Dalarna menar också att det är viktigt att staten snarast ger klara besked om organisationen av sina myndigheter och verksamheter i de nya regionerna.

– Att exempelvis polisen inte centraliserar allt i Svealandsregionen till Örebro. Det är sådant vi diskuterar och kämpar för. Detta projekt får inte utarma glesbygden. Servicen måste vara tillgänglig för alla över hela området, säger han.

Leif Nilsson är dock fortsatt oroad för demokratins ställning.

– Konkret så blir det färre politiker från Dalarna som kommer sitta i det nya parlamentet. Av ungefär 149 ledamöter kommer cirka 23 vara från Dalarna. Det är klart att detta kommer påverkar demokratin. Å andra sidan måste vi se till att demokratin garanteras på bästa sätt i det nya. Det kan exempelvis handla om att det införs lokala länsnämnder under parlamentet, säger Leif Nilsson.

Senast i början av oktober vill regeringen ha in alla remissvar från alla län i landet. I januari eller februari räknar regeringen kunna lägga fram sin proposition om nya storregioner till riksdagen, som förväntas behandla och ta beslut i frågan i maj nästa år.

– Allt talar för ett ja. Att det blir storregioner från 2019. Oavsett vad vi tycker om detta så kan vi inte som län låta andra avgöra innehållet. Det viktigaste är att makten fördelas. Vi utgår nu från att regeringen lyssnar på Dalarnas krav. Om inte så får vi ta ställning till hur vi ska reagera politiskt när propositionen kommer, säger Sofia Jarl.

Nästa vecka kommer landstingsfullmäktige behandla samma fråga. Dalarnas 15 kommuner ska alla besluta om saken under september.

Dalarnas villkor i remissvaret till regeringen

Enligt förslaget till remissvar kan Dalarna ställa upp på reformen om:

* Regeringen ser till att det verkligen blir sex jämstora regioner senast 2023. Och inte bara de tre föreslagna till 2019.

* Staten ser till att Svealands län får stärkt koppling till Stockholm - i fråga om satsningar och nya pengar för infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och arbetsmarknad.

* Regeringen tydligt gör klart att nya Svealandsregionen får ansvaret för styrning och ledning av det regionala utvecklingsarbetet.

* Svealandsregionen får utökat ansvar - jämfört med dagens landsting - för att avgöra satsningar på vägar, järnvägar, bredband och kulturen.

* Staten står för de merkostnader som uppstår för övergången till en storregion.

* Den nya organisationen kallas regioner - och inte landsting. I Dalarnas fall Region Svealand.

* De förtroendevalda till nya regionsparlamentet blir tillräckligt många för att kunna representera alla delar av den nya regionen, att kommunernas inflytande garanteras -exempelvis genom att lokala nämnder i regionen får geografiskt ansvar för delar av nya regionen, exempelvis en nämnd för Dalarna.

* Sjukvården, inklusive tandvård, hemsjukvård och primärvård, får gemensam och enhetlig styrd organisation över hela regionen.

* Regeringen ser till att statens alla myndigheter anpassas verksamhetsmässigt och geografiskt till de nya storregionerna redan från 2019. Detta för att underlätta samarbetet mellan alla myndigheter i nya regionen.

Källa: Remissvaret från Landstinget Dalarna/Region Dalarna.