Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nya undersökningar av värdefull järnmalm

Hur stora och värdefulla är egentligen malmfyndigheterna runt Blötberget?
Den frågan ställer sig elever och lärare vid Uppsala universitet, som i ett pågående forskningsprojekt har gjort flera geologiska undersökningar i området.
Informationen delar man med sig av till gruvbolaget Nordic Iron Ore (NIO).
– Det är en win-win-situation. Vi får hjälp med analyser samtidigt som studenterna får utbildning, säger Michael Setter, geolog som är knuten till NIO.

NIO genomförde så sent som förra året en stor borrkampanj i Blötberget, och det är de borrhålen som Uppsala universitet nu använder sig av.

Under fem dagar har ett 20-tal elever och lärare använt sig av flera så kallade geofysiska metoder i jakten på värdefull data.

– Målet är att få en bättre bild av hur malmkropparna i området ligger, säger Sara Eklöf, doktorand vid Uppsala universitet.

NIO har redan konstaterat att det finns järnmalmsfyndigheter ner till 800 meter, men eventuellt döljer sig ännu mer malm längre ner.

– Även om det råder lite stiltje just nu så fortsätter arbetet. En fördel är att vi får ännu mer information att bearbeta, så att vi vet exakt var vi ska borra när det väl är dags att öppna gruvan igen, säger Michael Setter.

Fram till augusti i år hade han titeln senior geologist hos NIO, men svårigheter att hitta nödvändig finansiering har gjort att bolaget har tvingats säga upp flera geologer och ingenjörer.

I väntan på att järnmalmspriset ska stiga och investerarna öppna sina plånböcker igen bor Michael Setter kvar i Grängesberg och utför en del mindre uppdrag åt NIO. Vissa, som det med Uppsala universitet, gör han helt ideellt.

– Informationen som vi samlar in här gör att vi får bättre uppfattning om hur länge vi kan bryta malm. Det är viktigt för investerarna att veta om det är 10 eller 25 år.

Alireza Malehmir, docent vid Uppsala universitet, är projektledare för det pågående forskningsprojektet.

Han menar att mätningarna som utförs i Blötberget är unika i Sverige.

– Utrustningen som används är värd över tio miljoner kronor, säger han.

Bland annat genomför man en seismisk undersökning där man med hjälp av en specialutrustad minigrävskopa producerar seismiska vågor i marken. En lång rad högteknologiska sensorer mäter sedan vibrationerna, och kan bland annat upptäcka fysikaliska skillnader i marken.

En handfull sponsorer har gjort projektet möjligt, och till skillnad från många gruvbolag delar man med sig av den värdefulla information som samlas in.

– Men det kan ta upp till ett halvår innan vi har bearbetat all rådata, säger Alireza Malehmir.

Trots att järnmalmspriset i dag inte ens är en tredjedel av toppnoteringen på 187 dollar per ton, från februari 2011, ser Michael Setter ljust på framtiden.

– Malmen som finns här i Blötberget är av väldigt hög kvalitet och det finns många som vill ha den. Northland hade liknande malm, men det bolaget finns ju inte längre.

Han menar att en nystart av Ludvikagruvorna skulle betyda mycket för samhället i stort.

– Vi skulle behöva anställa över 300 personer på en gång.