Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Zornstämman fyller 100

Annons

När Anders Zorn arrangerade sin första spelmansstämma på Måstäpp 1906 så var folkmusiken på nedgång.

Tidigare hade den varit en följeslagare i livets alla skeden, men samhället var i snabb förändring. Industrialismen makade sakta men säkert undan bondesamhället och därmed allmogekulturen, nya flashiga instrument blev på modet och väckelserörelsen förde en aktiv kampanj mot den ogudaktiga och fördärvliga spelmansmusiken.

Zorn ville bevara den urprungliga musiken innan det var för sent och fick idén till en tävling i grenarna horn och fiol. Den lockade 32 deltagare, som spelade upp inför en jury, bestående av låtupptecknaren Nils Andersson, Lund, rektor Jannes Romson från Mora folkhögskola och Anders Zorn.

Första pris var på 50 kronor.

Någon enhetlig spelmansrörelse fanns inte och många av deltagarna hade inte spelat offentligt.

- Det var egentligen ett gäng original som folk i allmänhet inte hade något direkt förhållande till som Zorn lockade fram, säger Pontus Selderman.

- Jämfört med folkmusiken i dag så lät det nog ganska illa efter vad som sagts av dem som var där. De hade dåliga instrument, men de kanske hade något annat. Ett ålderdomligt, ursprungligt spel, en folksjäl.

Vad betydde då denna enskilda händelse för folkmusikens framtid? En hel del, även om ingen omedelbar, kraftfull våg uppstod. Intresset spred sig som ringar på vattnet, snarare än som en löpeld. Den blev i alla fall början till en upprättelse av den folkliga musiken och tävlingarna fortsatte.

- Den betydde mycket på grund av att Zorn var en medialt känd person. Att det var han som arrangerade var ju skälet till att det uppmärksammades i rikspressen. Han var en av landets rikaste personer.

Hans strävan låg också i tiden och det var många som vurmade för det svenska ursprunget.

- Alla rörelser har använts politiskt. Zorn var en del av en nationell yra - då var det högersidan som lyfte fram detta.

Nästa folkmusikvåg, på 70-talet, var en del av vänstern. Det är ganska intressant.

I dag finns inga kopplingar åt vare sig det ena eller det andra hållet, menar de.

- Nu möts alla. Folkmusikerkretsar är som samhället i miniatyr med alla klasser, kön och åldrar. Det finns en omedelbar gemenskap, trots att man kanske inte träffats tidigare, säger Anna Aronson.

I söndags startade uppspelningarna för brons- och silvermärken. Det senare ger en rätt att kallas riksspelman.

Under veckan kommer 105 musiker att prövas. Som att stå inför en domstol, menar Anna Aronson och Pontus Selderman, som båda genomgått denna prövning.

Vad betyder det att få ett märke eller att bli riksspelman?

- Allt och inget! Bland musiker så betyder det inget annat än att de vet att man är hyfsad på att spela. Men många blir imponerade av en riksspelman. En positiv effekt som Zornmärket har är att det stärker solospelet. Den lilla spelmannen med ett instrument i kontrast till stora arrangemang och effekter. Det innebär att folk övar för att bli bättre och bättre, säger Pontus Selderman.

- Antingen vill man ha den bekräftelsen eller så struntar man helt i utmärkelser och spelar ändå, säger Anna Aronson.

ANDERS GUSTAFSSON

Mer läsning

Annons