Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Young Heart Attack

Annons

Så står man där och flinar som en rabiesvarg igen, mitt i en liten skock tunggungdansande svenska tatuerareskägg och truckerkepsar på murriga rockklubben Debaser.

När glasögonprydde gitarristen Chris "Frenchie" Smith strax efter klockan tolv studsar in på scenen med riffrock och scengalenskap i blicken inleds en knappt timslång rock' n' roll-fest som är så svettig, sprudlande spelglad och livsbejakande att vi i publiken längst framme vid scenkanten nästan blir knockade redan i första ronden.

Kullerstensserveringen utanför klubben är fullproppad med sommarölande människor någon timme innan spelningen. Så synd att bara hälften tycker det är värt besväret att byta solljummen kväll mot svartmurrig klubbsvett. Så synd att så få tycks ha upptäckt det här bandets fantastiska debut Mouthful Of Love.

Nå, de får faktiskt skylla sig själva. Vi som svettas med "Frenchie", Jennifer Stephens, Chris Hodge, Steven Hall och Joey Shuffield är vinnarna den här kvällen.

Young Heart Attack är nämligen en stenhårt arbetande kvintett lidelsefulla sällar från Austin, fyra killar och en tjej som spelar hårt skruvad garagerock med en attityd och frenesi som fäster och smittar hårdare än herpes.

Det är fest, fröjd, breda grinleenden och full attack från första ackordet till det sista, och jag kan på rak arm bara komma på två band jag sett live som haft en lika självklart kaxig och självsäker utstrålning på scenen: Ted Nugent och The Hives.

YHA är stort anlagd amerikansk posörrock à la Aerosmith parad med gullig tonårsrevoltpunkighet à la Twisted Sister, allt detta spelat över ett skitigt oljetråg från Iggys och MC5:s garage i Detroit.

Kanske ligger Young Heart Attack närmare ett band som Nashville Pussy än någonting annat.

Men i så fall ett relativt ungt, oskuldsfullt och extremt partysuget N.P. som inte hamnat i klorna på kriminella mc-gäng och tunga droger (än) utan fortfarande experimenterar med tonårshångel, tequila och marijuana i baksätet på en nedcabbad gammal Mustang.

Vi får grymma, riffrockade festlåtar som Mary Jane, Sick Of Doing Time, El Camino, Starlight och den kanske partigaste tequilamixen av dem alla, Tommy Shots. Vi får tre fantastiska extranummer och maximal svettfaktor.

Jennifer Stephens åmar sig och kråmar sig som om hon hade myror i brallorna, "Frenchie" studsar hit och dit som en finsk guttaperkaboll med sin gitarr, och de resterande tre skönlockiga grabbarna rockar så flisorna ryker ur scenvirket.

Det är en samling vällustingar och posörer som tar Debasers scen i besittning den här kvällen.

Vilken spelglädje, vilken energi, vilken självklarhet. Klart rockrefränger inte ska sjungas. Inte när de kan vrålas rakt ut med full primalkraft.

Riktigt bra musik fyller människan med kraft och livslust. Young Heart Attacks rock' n' roll får just den här lyssnaren att vilja slicka svett ur närmsta kvinnas armhåla.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons