Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Wasabryggeriet kokade nästan över

Annons

Klezmer lockar folk. Det kunde man sluta sig till i går påWasabryggeriet-denna enastående arena för de lite mer alternativa musikstilarna. I går var det dags för klezmerbandet Den flygande bokrullen, som bjöd på en bejublad show med den spännande musikstilen.

Klezmer-ett hopkok av det myllrande europeiska musiklivet-är i själva verket festmusik, framförd av östeuropeiska judar under sent 1800-tal och första delen av 1900-talet.

Denna feststämning lyckas Den flygande bokrullen förmedla med stor tydlighet. De får den trångt sittande publiken att skratta och hoppa till de kaotiska rytmerna.

Musikstilen ställer inga hårda krav på soloprestationer, utan allt präglas av en opretentiös uppsluppenhet, på gränsen till kaos. Kanske återspeglar den rastlösa musiken något av den oroliga historia som de europeiska judarna har upplevt.

Musikerna byter ideligen instrument och visar stor skicklighet på sina respektive områden. Batteristen Carl Johansson växlar vant mellan trummor och barytonhorn, och Gustav Johansson flexar mellan dragspel och trombon.

Den trånga lokalen ställer dock musikerna på prov. Ett klezmerband bör stå i klunga för att kunna vara i synk med varandra, lyssna in sig och överraskande ta över ett solo, men här tvingas de stå på rad, och musikerna hade svårigheter att höra varandra.

Men detta lyckas de göra ett nummer av. Svårigheterna på scen blir till ett underhållande mellanspel då musikerna skämtsamt försöker ställa saker och ting till rätta.

Det finns inte mycket av stillsamhet i Den flygande bokrullens repertoar.

-Nu ska vi köra en lite lugnare bit, säger banjospelaren Matti Pohjola. Och visst håller den skruvade tangoliknande låten som följer ett något lugnare tempo. Men det är som om de fem musikerna inte kan hålla sig- plötsligt övergår den i ännu ett fartmuskedunder till låt. Publiken jublar och skrattar.

Så namnet då? Den flygande bokrullen?

-Det har egentligen inget att göra med musikstilen. Vi hette så redan innan vi började med klezmer, säger Gustav Johansson i pausen, vilket väl illustrerar den glada respektlöshet som präglar bandet.

HENRIK SJÖGREN

Mer läsning

Annons