Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Visst kan skolorna i Älvdalen räddas

/
  • Jag tycker det här är ett förfärligt slöseri. Det här är ju barn som har förhoppningar och ett intresse av skolan och verkligen har drömmar som alla andra barn! säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen i UR:s tv-serie Världens Bästa Skitskola.
  • Studieron och elevtryggheten kritiseras av Skolinspektionen för skolorna i Särna och Idre. (Bilden är inte tagen på någon av dessa skolor.)

Skolorna i Nossebro pekades ut som Sveriges sämsta 2007, men på tre år lyckades man vända utvecklingen. Det är ett exempel från en ny TV-serie som Älvdalens krisande skolor kan inspireras av. menar Pär Fagerström.

Annons

Att förändra skolan är det mest omfattande nu pågående svenska samhällsprojektet.

Om de björklundska greppen gör susen är för tidigt att säga.

Men att ett rejält skollyft krävs är glasklart.

Den nu pågående tv-serien från UR, Världens bästa skitskola, är en förträfflig ingång för den som vill fördjupa sin bild av nuläget.

Reportern Natanael Derwinger rör sig i skolmiljöerna med ett ibland påfrestande naivt manér, men får trots det fram ett antal blytunga sanningar. Eller är det just tack vare naivismen som fakta blottläggs - som för barnet i Kejsarens nya kläder:

* Svensk skola rasar i de internationella Pisa-undersökningarna av läsförståelse och mattekunskap.

* Skolan är inte likvärdig. I en kommunal skola vare sig når man eller tror man sig kunna nå det lagstadgade målet, att alla ska nå minst godkänt. Men i friskolan 100 meter därifrån når alla dit.

* Av 110 000 elever i en årskull blir 13 000 dropouts i meningen att de saknar godkända slutbetyg från gymnasiet och därefter varken jobbar eller studerar. Kostnaden livsvarigt per årskull är 150 miljarder!

Derwinger ger sig i väg till Shanghai och träffar en klass 10-åringar. Han berättar att i Sverige har man nationella prov, och nu vill han utmana dem med ett matteproblem ur det nationella provet för svenska 11-åringar. Barnen lutar sig förväntansfullt framåt. Derwinger presenterar problemet: 800/100=?

10-åringarna gapskattar häpet. Så enkla frågor, det kan väl inte vara sant?

Hemma i Stockholm haffar Derwinger folk på gatan och ber dem svara på samma fråga. Ett antal halvvuxna och vuxna skakar bekymrat på huvudet, nej, det var knepigt... Till sist får han tag i en elvaåring som faktiskt kan svaret. Bra så.

Men allt är inte skit. Till skillnad från råpluggande barn i Kina och Finland lär sig svenska barn oftare att tänka själva och samspela med andra i projekt och arbetsgrupper. Näringslivet gillar det, berättar en rekryterare, givet att grundkunskapen - matte och språk - finns i botten.

Och även sorgebarn kan bli glädjeflickor. Grundskolan i Nossebro fick 2007 omdömet sämst i Sverige, ungefär som Älvdalens skolor i Särna och Idre idag. Men där tog man sig i kragen, satte målet "alla minst godkänt 2010", och si, det gick!

"Tänk forskning", lyder Nossebros recept, och med det menas det som hjärnforskaren Martin Ingvar konstaterar: barn är sällan mogna att plugga under eget ansvar.

Vi har ofta en pedagogik som är ideologiskt snarare än vetenskapligt grundad.

Hittills har två program sänts i serien. De kan beskådas via www.urplay.se. Det tredje programmet sänds 20.00 i kväll i TV2, det sista en vecka senare.

800 genom 100 blir, för övrigt, 8.

Mer läsning

Annons