Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktig inblick i dagens Sydafrika

Annons

En dag vaknar moster Katie och ber om en kopp te. Bara så där: en kopp te. Större mirakel har inträffat, men moster Katie har sovit djupt de senaste tjugofem åren, i Finuala Dowlings utsökta novell "Katie Fortuins uppvaknande".

Vad har hänt? Jo, Ricky har gift sig med Sandra. Det är när hon presenteras för den alltjämt sovande mostern, som uppvaknande sker. "Gifta?" säger mostern till Ricky. "Då har du råkat riktigt illa ut, min pojke." "Du kan hamna i fängelse".

För landet är Sydafrika, och Ricky och Sandra har inte samma hudfärg. Men det Sydafrika som moster Katie somnade ifrån 1969 är inte detsamma år 2004. Apartheid är borta.

Detta nya Sydafrika är den gemensamma nämnaren i den nyutkomna novellantologin En stereo i Soweto. Utifrån tjugosju distinkt olika, överlappande perspektiv skildrar lika många unga, medelålders och äldre, kvinnliga och manliga författare en värld i förvandling. Översättaren Jan Ristarps urval är spännande, gripande och bitvis mycket underhållande.

Antologin behöver inte ens låna in välbekanta, världsberömda sydafrikaner som J.M. Coetzee, Nadine Gordimer eller André Brink. Sydafrika är ett rikt land, i flera bemärkelser.

Det är också ett land med ofantliga ekonomiska, sociala och hälsomässiga problem. Ett av de största stavas aids.

Föga förvånande intresserar sig antologins författare mindre för euforin post-apartheid och mer för en vardag som präglas av fattigdom, laglösheten och sociala klyftor. Apartheid kanske inte längre existerar, men för flertalet fattiga är skillnaden mest en formalitet. Det märks både ämnesmässigt och stilistiskt i urvalet. Det är en politisk litteratur.

Några författare använder dock en ganska vidlyftig litterär arsenal, komik, ironi och rent av nattsvart humor. Som i Finuala Dowlings elegant ironiska novell eller i Stirro Moffat Banda abrupta slapsticknovell med brevväxlingen mellan mor och sonen Bafana som rest till "stan".

Bafana upptäcker förfärat att hans älskade storebror är en tjuv, våldtäktsman, mördare, knarklangare och mer därtill. Själv motstår Bafana det onda, även om han måste gå utan pengar.

Han tar avstånd från storebrodern, anger honom till och med för polisen. Så nu är väl Bafana moderns favoritson?

Moderns svar är kort och koncist. Vad storebrodern gör är bara att "omfördela rikedomen" för att kunna hjälpa sina föräldrar. Vad har Bafana gjort för dem? Ingenting. Bafana är en avundsjuk idiot till tjallare som föräldrarna inte längre vill kännas vid.

Närheten till många alltför verkliga problem tycks emellertid bidra till att skapa noveller som tar vid där journalistiska reportage vanligtvis slutar.

Berättelser om brutala våldtäkter och misshandel, men också vardagens fattigdom, kriminalitet, rasism och aids-problematik.

Det är en viktig, nödvändig litteratur med stort patos som ger en naken inblick i dagens Sydafrika.

ÖRJAN ABRAHAMSSON

Mer läsning

Annons