Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem bestämmer den goda smaken?

/
  • Smakdomare. Svenska akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl har flera gånger dömt ut hela litterära genrer.
  • Skandalöst motiv. Själv ansåg Gustave Courbet att han var verksam inom genren

Annons

Detta gjorde att Courbet refuserades gång på gång då han sände in något till de officiella utställningarna. I samband med världsutställningen i Paris 1855 gav han upp och ställde ut sina verk i en salong utanför den officiella.

Ovanför dörren satte han upp en skylt med texten "Realismen. Gustave Courbet". Nu blev han plötsligt berömd och upphöjdes till ledare för "den fula skolan".

Historien är typisk för dynamiken inom kulturområdet. Unga hetsporrar bildar grupper och publicerar manifest där de förkastar allt som är gammalt. Efter några år har de själva blivit smakdomare och utmanas av nya aktörer på fältet.

Mycket sker i det fördolda. Medan palatsrevolutionerna avlöser varandra står allmänheten utanför och ser på i förundran eller med avsmak. När krutröken skingrats finner nya produkter sin väg ut på marknaden. Spännande innovatörer hyllas medan de gamla gudarna slumpas bort till vrakpriser.

I hög grad är det den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002) som fått äran av att ha kartlagt dessa mekanismer. Genombrottet för realismen inom målarkonsten i mitten av 1800-talet hade en motsvarighet inom skönlitteraturen.

Allt fler ville bli etablerade, men konkurrensen hade hårdnat. Författare och konstnärer tvingades därför att modifiera sina produkter genom det som Bourdieu kallade "auratisering".

De försökte göra sig själva intressanta genom att finna nya uttrycksformer, nya motiv eller nya programförklaringar. Resultatet blev en rörelse från det vanliga till det ovanliga. Det som är unikt idag blir till det normala imorgon.

Vad som står på spel är rätten att bedöma vad som är god konst. Alla aktörer på marknaden kan skaffa sig "symboliskt kapital". Med ett starkt varumärke kan det symboliska kapitalet växlas in i ett ekonomiskt kapital. I extremfallet kan det leda till ett Nobelpris i litteratur.

Det gäller att ha näsa för vad som är gångbart. Ett centralt begrepp hos Bourdieu är "habitus". Handlingar kan vara målinriktade utan att den handlande har målet klart för sig.

Genom att tillägna sig en viss kollektiv livsstil innefattande sådant som smak, ideologi eller klädstil kan dörrar öppnas på oväntade sätt.

Också i Sverige finns många exempel på denna dynamik. Gunnar Ekelöfs diktsamling sent på jorden (ja, det ska vara små bokstäver) brukar hyllas som ett genombrott för den svenska modernismen.

Ekelöf hade vistats i Paris där han sett målningar av Salvador Dalí, filmer av Luis Bunuel och läst surrealistisk poesi.

När han kom hem till Sverige visade han några "självmordsdikter" (hans egen beteckning) för vännen och kritikern Erik Mesterton. "Men du är ju surrealist!" utropade Mesterton.

Ekelöf skyndade sig att arbeta om texterna så att de skulle passa in i det surrealistiska konceptet, och 1932 kom den färdiga diktsamlingen ut. Den fick ett minst sagt svalt mottagande.

Enligt kritikern Georg Svensson hade Ekelöf låtit "den babblande dåre, som vi alla bära inom oss mer eller mindre säkert inspärrad, komma till tals i dikterna". Idag är boken en klassiker.

Svensson blev nära vän till Ekelöf, och surrealismen anses numera vara något väldigt fint och upphöjt.

En viktig aspekt av modernismen är enligt Bourdieu att den växte fram som ett försvar mot populärkulturen.

Låt vara att de breda massorna läser deckare och annat av tvivelaktigt värde. Det är ändå vi som är de utvalda, sa man till varandra på barrikaderna.

Idag tycks gränserna mellan högt och lågt vara upphävda. Det har blivit svårare att auratisera sig. Men också populärkulturen har sina konjunktursvängningar.

Är det fel att läsa Mankell istället för Manga? Har jag missat nåt i bloggosfären?

Ta det lugnt bara, säger Bourdieu, det har inte hänt nåt allvarligt. Det litterära fältet skakar till ibland, men ingenting förändras i grunden.

Mer läsning

Annons