Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varken eller, eller både och?

Annons

Denna typ av litteratur benämns ofta dokumentärroman eller faktion. Alexander Ahndoril, Ernst Brunner och Per Olov Enquist är några av många svenska diktare som under senare år skapat romaner av det här slaget.

Det senaste exemplet inom genren är Du en av oss av Vera Efron (Efron & dotter). Boken handlar om Erika Wendt, en tyska som under andra världskriget officiellt arbetade i Stockholm för tyska intressen men som i själva verket, under kodnamnet Onkel, fungerade som svensk agent och som sådan lämnade ovärderlig information till den svenska underrättelsetjänsten.

Wendt har kommit att uppfattas som Sveriges bästa spion genom tiderna. Mot slutet av sitt liv tilldelades hon en medalj för sina insatser av den svenska säkerhetspolisen. På denna medalj står just orden "Du en av oss".

Efron själv är, liksom Erika Wendt, en invandrare till Sverige. Efron kom från Sovjetunionen till vårt land på 1980-talet som politisk flykting. Hon debuterade med den självbiografiska romanen Aktiebolaget Rysk Roulette (2003). Du en av oss är hennes sjätte bok.

Och denna berättelse är alltså en faktion. Boken gör uttryckligen - genom ordet "dokumentärroman" på omslaget - anspråk på att vara just detta, nämligen fakta och fiktion i en och samma hand.

Fakta och verklighetsskildring är Du en av oss därför att berättelsen tydligt bygger på historiskt sanna händelser. Samtliga personer som uppträder i boken äger motsvarigheter i det verkliga livet.

Hit hör politiska storheter såsom Per Albin Hansson och Josef Stalin och mindre kända personer såsom Erika Wendt samt den svenske agenten Teddy Ternberg.

Fokus ligger på händelser under andra världskriget. I bokens inledning och avslutning befinner vi oss dock i nutiden. Här skildras Erika Wendts sista tid i livet. Hon dog 2003.

Fiktions- och romankänsla skapas i Du en av oss främst därigenom att här tillämpas den berättarteknik som benämns fokalisering och som består i att det som skildras inte gestaltas objektivt utifrån utan istället subjektivt inifrån. Vi får ta del av vad Per Albin Hansson, Josef Stalin, Erika Wendt och Teddy Ternberg exakt tänker och känner i alldeles givna ögonblick.

Liksom i många andra faktioner är det i Du en av oss klent med källhänvisningarna. Det enda som meddelas i den vägen är uppgiften att den tidigare chefen för det svenska kontraspionaget Tore Forsberg år 1995 upptäckte existensen av kodnamnet Onkel och av agenten Erika Wendt.

Genom denna enda källuppgift bibringas läsaren av Du en av oss intrycket att Erika Wendt länge varit en fullständigt bortglömd person som först nu, genom Forsbergs och Efrons insatser, blir känd för den svenska allmänheten.

Men så är inte alls fallet. Wendt blev bekant för den svenska allmänheten redan 1993. Då utgav hon nämligen, under sitt flicknamn Erika Schwarze, sina memoarer med titeln Kodnamn Onkel.

Denna självbiografi är också en av Efrons huvudkällor. Det överraskar inte. Mer förvånande är att Efron inte säger ett ord om Wendts bok i sitt verk. Det hade onekligen varit motiverat med tanke på att inte bara agentverksamheten utan också memoarskrivandet självklart var en viktig beståndsdel i Wendts liv.

Vad gäller det bruk Efron gör av Wendts självbiografi tillämpas samma teknik som i alla andra faktioner. Denna metod består i att de dokumentära källtexterna grammatiskt ändras så att till exempel en källtext författad i jag-form ändras till tredjeperson-framställning. Exempel:

I Wendts memoarer säger huvudpersonen: "Jag är inte Oberleutnant men har lönegrad som en sådan och är därmed berättigad att åka första klass." Motsvarande ställe hos Efron lyder: "Nu reste hon ensam i förstaklasskupé som en Oberleutnant. Även om hon inte var det, hade hon lönegrad som en sådan."

Men Efron är inte alltid nogräknad när det gäller fakta. Efter behag ändrar hon i den historiskt dokumenterade verkligheten. I den kända historiska verkligheten träffades Erika Wendt och Teddy Ternberg första gången mot slutet av 1941. I Efrons framställning däremot redan i februari 1940.

Som helhet betraktad är Efrons dokumentärroman vare sig bättre eller sämre än andra berättelser av samma slag. Boken är bara typisk för vår tids litterära klimat.

Själv föredrar jag dock, i valet mellan Efrons Du en av oss och Wendts Kodnamn Onkel, avgjort den senare.

Wendts skildring andas, till skillnad från Efrons berättelse, verklig autenticitet. Den rider på en häst och inte på två.

BO G JANSSON

Mer läsning

Annons