Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välspelad spionrulle

Annons

thriller. CIA-agenten Nathan Muir (Redford) är bara några timmar ifrån att lämna in passerkortet i grinden och gå i pension.

Då får han veta att hans unge skyddsling Tom Bishop (Pitt) blivit tillfångatagen som spion på ett fängelse i Kina.

När så Muir märker att cheferna på CIA är beredda att offra den unge agenten i ett politiskt rävspel inleder han ett eget, personligt, dubbelt rävspel för att rädda fången tillbaka till USA och tryggheten.

Större delen av handlingen är ett slags katt-och-råtta-lek som utspelas internt i CIA:s högkvarter, och i en serie tillbakablickar skildras relationen mellan den unge fängslade agenten och hans av cynism fårade gamle lärare.

Vi får i tillbakablickar se hur Redfords och Pitts karaktärer först stiftar bekantskap med varandra under Vietnamkriget, hur Redford värvar Pitt och lär upp honom i spionagets allt annat än ädla konst.

De här tillbakablickarna drar i hög grad ned tempot och nerven i det sekunddrama på liv och död som utspelas i CIA-högkvarteret.

Men huvudrollsinnehavaren Robert Redford gör ändå ett utmärkt jobb i en thriller som naturligtvis ofelbart leder tanken till hans insats Sydney Pollacks klassiska spionfilm "Three Days of the Condor" från mitten av 1970-talet. Filmens moralfilosofiska konflikter och de skuldkänslor Robert Redfords karaktär har att brottas med leder i viss mån också tanken till John le Carrés spionromaner om den luttrade brittiske spionkaraktären Smiley.

Spy Game är inte på långt när lika spännande eller spänstig som "Three Days of the Condor", och den når sannerligen inte upp till John le Carrés höjder, men det är ändå en tämligen underhållande och välspelad spionrulle med tyngdpunkt på smarthet och list snarare än pang-pang och action. Klart sevärd.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons