Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad händer med respekten inför de mänskliga rättigheterna i dag?

/

Annons

FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna skrevs 1948. Meningen var att den typ av övergrepp som skett under andra världskriget inte skulle behöva upplevas av efterkommande generationer. Förintelsen och världskriget skulle aldrig upprepas. De mänskliga rättigheterna formulerades som individuella rättigheter "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter". Anledningen till att grupprättigheter nästan helt lyste med sin frånvaro var att Nazityskland använt sig av minoritetsargument för sin expansion.

En intressant sak Hans Ingvar Roth visar i Vad är mänskliga rättigheter är att Sovjet redan från början var kritiskt till de civila rättigheterna, medan USA var kritiskt mot de ekonomiska. Bakom det här ligger det socialistiska samhällets betonande av ekonomisk jämlikhet (på bekostnad av den individuella friheten) och det marknadsekonomiska samhällets betonade av individens frihet (på bekostnad av den ekonomiska grundtryggheten). Det är faktiskt möjligt att argumentera för att både det renodlat socialistiska och det kapitalistiska samhället ofta står i strid med formuleringarna om mänskliga rättigheter.

Kritiken mot deklarationen om de mänskliga rättigheterna har annars ofta handlat om att den skulle vara formulerad utifrån västerländska värderingar. Det är en missriktad kritik. Filosofer, forskare, politiker och författare från olika delar av världen deltog. Däremot fanns inga representanter från de länder som fortfarande var kolonier vid andra världskrigets slut, konstaterar Roth.

Ambitionen för formuleringarna var unik. Avsikten var närmast att formulera den etiska kärnan för hela mänskligheten. Deklarationen blev också en milstolpe i de mänskliga rättigheternas historia. Det betyder inte att det saknats försök att formulera rättigheter tidigare, även om dessa inte haft ambitionen att gälla för alla människor. De som omfattades av dem var oftast vita, rika eller välutbildade män. Redan under antiken pratade Aristoteles om ett rättighetsbegrepp kopplat till medborgarskapsrollen. Bland annat inkluderade han rätten till egendom. I den romerska rätten fanns föreställningar om folkens rätt (ius gentium) gentemot den gällande romerska lagen (ius civile). I Bibeln talas inte om rättigheter men däremot om rättvisa och omtanke. Eftersom människan skapas till Guds avbild ligger det också nära till hands att hon anses ha ett okränkbart värde - något som påminner om FN-deklarationens formuleringar om människans värdighet (som i den svenska översättningen vattnats ur till "lika i värde"). Längre fram kom Hobbes Leviathan 1651 och hans kontraktsteori mellan människa och stat. Viktig var också Rosseaus Om samhällsfördraget 1762 som påverkade den franska revolutionens idéer. Den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 bör nämnas, liksom Genevekonventionen från 1864. På 1800-talet hamnade annars fokus, i spåren av industrialismen och den allt tydligare fria marknadsekonomin, snarare på socio-ekonomiska förhållanden.

I dag har kampen för mänskliga rättigheter vuxit till en rörelse. Roth talar om en aktivism runt mänskliga rättigheter. De aktiva är både enskilda människor och organisationer som Amnesty, Greenpeace och Röda Korset. Inrättandet av den internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en annan tendens i samma riktning. Men går respekten inför de mänskliga rättigheterna mot en ljusnande framtid eller snarare motsatsen? Det här är något Roth bara berör summariskt, vilket är synd. Nord-Sydproblematiken, miljöhoten, terrorismen och kampen mot den utgör förstås, precis som Roth konstaterar, utmaningar framöver. Men det finns en aspekt jag saknar. I takt med att den kapitalistiska modellen går segrande över världen sker en värdeförskjutning som skapar stora klyftor och orättvisor även inom enskilda länder. Utvecklingens konsekvenser syns även i Sverige. Hetsjakten på arbetslösa och förtidspensionerade är knappast förenligt med rätten till respekt inför människans värdighet.

FREDRIK BORNESKANS

Mer läsning

Annons