Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad är skogen värd

Annons

Det är examensdagar framöver för de rader av organisationer i Leksand som redan för ett år sedan började förberedelserna. I helgen avverkas de första programpunkterna. Journalisten Po Tidholm inviger och kåserar på temat skog i morgon. Klockan sex på söndagsmorgonen ska några early birds ut och traska i tjäderskog med Henry Pollack och Åsa Rydell som konnässörer.

Skog. Skog. På alla möjliga sätt. Konst, exkursioner, seminarier, debattkvällar, workshops, berättarkvällar, skolprojekt och guidade visningar av skogshistoria. Landshövding Ingrid Dahlberg inviger ett nytt naturreservat - det 300 hektar stora Kägelberget. För den som vill blir det mycket skog i Leksand den här månaden.

De företrädare för organisationerna som samlas för att presentera projektet bubblar av berättar- och debattlusta.

Som Lasse Dahlkvist från Skogsvårdsstyrelsen när han översiktligt berättar om hur projektet Skog & historia inventerade 600 hektar skog i Leksand, med 15-20 registrerade fornlämningar. Man hittade 137 fornlämningar till.

Arbetsförmedlingen, Dalarnas Museum, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har hjälpts åt. Utgångspunkten har varit gamla kartor som den som upprättades vid storskiftet 1824. De gropar som finns utmärkta på orienteringskartor har det också funnits anledning att titta närmare på.

- Vi hittade en kyrkstig, gränsrösen mot andra socknar, resterna av kolarkojor, husgrunder och två fäbodar vi inte tidigare kände till, berättar Dahlkvist.

Han är medveten om att skogsbruket varit omilt mot forn- och kulturminnen. Långt in på 1980-talet förstördes det friskt i skogen.

Skogsbruket kommer att debatteras grundligt. Det avverkas mer än någonsin i Sverige. Och det har aldrig funnits så mycket skog som nu. Men vad är det för skog?

- Står man på ett berg i Leksand och tittar sig omkring är det nästan bara virkesåkrar man ser. Det är monotona ytor med träd i samma ålder och få arter som breder ut sig. Den allenarådande kalavverkningsmetoden förbrukar arter. Vi har bara öar av riktig skog kvar, säger Anders Ståhl för Naturskyddsföreningen.

Under temamånaden kommer han att föra fram andra skogliga kvaliteter än virkesproduktion. Han pekar på biologisk mångfald, natur- och skogsturism, friskvård, estetiska värden, upplevelsevärden.

- Jag är pessimist. Det har redan gått för långt. Vi är inne på sluttampen av de riktiga skogarna. Om 50 år kommer vi att fråga oss var skogen tog vägen, suckar Ståhl och visar en karta på hur ett spindelvävstätt skogsbilvägsnät lagts ut över skogen.

Staffan Müller i Leksands fågelklubb är också orolig för framtiden. Han har inget hopp på sikt om att svenska nationella bestämmelser om strandskydd och rättigheter som allemansrätt ska kunna stå emot EU-rättens krav på fri konkurrens. Om markägande spanjorer får bygga precis vid vattnet i Spanien kommer man att få göra det också i Sverige. Om markägarna kan begränsa allmänhetens tillträde i Spanien kommer de att kunna göra det också i Sverige, tror Müller. Det är väl minst sagt oklart om han har någon rättslig grund för sin oro - om EU:s så kallade fyra friheter står i strid med strandskydd och allemansrätt - men just sådant ska debatteras. Många har många olika åsikter om vad vi ska ha skogen till.

Räcker skogen till för alla? är exempelvis rubriken för debattkvällen i Sveasalen den 11 maj.

Många i Leksand kommer att känna sig direkt berörda av ämnena för temamånaden. Runt 7 000 privatpersoner äger skog. Bonnskogen och Stora Ensos arealer dominerar ägarbilden i Leksand. Svenska kyrkan har ett litet skogsinnehav. Bara 2,4 promille av skogarna i Leksand åtnjuter någon form av skydd i dag.

Skogsmånaden i Leksand kan börja.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons