Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unga ser på sin hembygd i ny bok

/
  • Amanda, Caroline och Linnea från Falun medverkar i antologin.
  • Sirwan från Falun berättar om sin relation till hembygden - både den som finns i Irak och den i Falun.

Trygghet och längtan bort.
I Annica Carlsson Bergdahl och Jerker Anderssons nya bok reflekterar unga människor kring sin hembygd. En av de intervjuade är Sirwan från Falun.

Annons

Falun, Kalmar och Kroatien. Tre namn på hembygd. Förknippade med trygghet, sysslolöshet, barndom och någonting man gärna vill lämna. I alla fall ett tag.

Skribenten Annica Carlsson Bergdahl och fotograf Jerker Andersson har rest runt i landet och träffat unga människor mellan 15 och 23 år, ungdomarna berättar dels i intervjuer om sin relation till hembygden, dels i egna dikter och korta berättelser - vissa bidrar också med dialektala ordlistor.

Som läsare ges man korta utsnitt ur berättelser men det är intressant och ger en bild av både likheter och olikheter. Allra mest det senare. Att växa upp i Sundsvall, Arentorp eller Pajala innebär inte att uppväxten påverkas i en särskild riktning. Orten är inte avgörande, boken pekar i stället på ungas relation till känslan av hembygd. Något att ta spjärn emot och låta sig omslutas av. Människorna som förknippas med orten, snarare än orten i sig själv, står för tryggheten.

Personerna deltar enbart med sina förnamn. I Falun har författarna träffat Sirwan. Han berättar att han flydde ensam från Irak, att pappan och brorsan fängslade och att hans mamma dött. I Falun har han fått fina vänner och en bra plastfamlj som stöttar när längtan efter familjen i Irak blir för stor. Sirawan vill hjälpa människor, och utbildar sig till undersköterska med målet att bli sjuksköterska . När han nämner ett hemma är det Kurdistan. "Där är jag uppvuxen och min mamma är begravd. Jag kommer aldrig att få samma känsla för någon annan stad. Det betyder inte att jag inte vill bo någon annanstans. Jag vet inte om jag någonsin kommer tillbaka dit. I så fall måste jag dela mig på två personer. Det är svårt faktiskt. Jag har lärt känna folk här, Det här är också mitt land."

I Falun har författarna också träffat tre flickor i äldre tonåren, Amanda, Caroline och Linnea.

"Här är tråkigt och litet. Rykten är jättevanliga. Ändå, det är här vi växte upp. Det ären speciell känsla och det har varit tryggt och mysigt. Vi gillar vårt mjuka och fina dalmål. Efter gymnasiet är det dags för något större."

Mer läsning

Annons