Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unga inför svåra val

Annons

Unga i dag utsätts för starka impulser, inte minst från medierna. Den ideala livsstilen finns definitivt inte hemma i "hålan". Storstadsliv framställs som liktydigt med utveckling och ungdomlighet.

Klyftan har ökat mellan stad och landsbygd, mellan hög- och lågutbildade, och det märks tydligt i den unga generationen.

I en ort som Ludvika, där gammal bruksmentalitet och ny teknologi möts, finns bra förutsättningar att studera hur livsmönstren påverkats.

Sofia och hennes 23 klasskamrater är föremål för en forskningsstudie som slutförs om ett och ett halvt år.

Etnologen Helena Kåks, tidigare verksam vid Dalarnas forskningsråd och Institutet för framtidsstudier och numera doktorand vid Linköpings iniversitet, följer gruppen från deras sista termin på högstadiet till dess de fyller 25 år.

Det moderna samhället är, enligt forskarna, inne i en ny fas. Helena Kåks talar om det senmoderna samhället, där globaliseringen och individualiseringen är tätt sammankopplade. Å ena sidan kommer världen oss närmare när informationsflödet når alla. Samtidigt blir våra erfarenheter mer individuella, eftersom vi tvingas vara mer rörliga rent fysiskt. Utbildningskrav och brist på arbeten tvingar många unga att flytta.

Förutsättningarna för att skapa sig en egen identitet är helt annorlunda än för bara 20, 30 år sedan, konstaterade Helena Kåks, när hon berättade om sin studie på Dalateatern på måndagen. Hennes erfarenheter liknar vad de unga berättar om i teaterprojektet "Den stora rädslan".

Själva ungdomstiden tenderar att bli alltmer utsträckt och otydlig. De unga måste göra fler val i en alltmer komplex värld där de gamla färdiga lösningarna inte är giltiga.

Rörlighet är dagens motto. Man ska vara flexibel och förändringsbenägen.

- Vinnarna är den kosmopolitiska eliten, säger Kåks. Mot dem ställs en alltmer marginaliserad arbetarklass, som inte sällan svarar med idealiserat värnande av det lokala eller nationella.

Unga med arbetarklassbakgrund drabbas mest när kraven på förändring ökar samtidigt som resurserna minskar.

Bilden av storstaden som synonym med en ungdomlig livsstil skapar en konflikt. Ungdomar utanför storstäderna tvingas ständigt jämföra ideal och verklighet.

Två tredjedelar i studiegruppen från Ludvika har måst flytta, bland annat till följd av ökade utbildningskrav.

- Det sociala avståndet till hemorten växer. Det gamla välkända känns alltmer främmande.

Redan vid studiens början, när ungdomarna var i femton-, sextonårsåldern, märkte Helena Kåks av schablonbilden av den lilla ortens tristess. En riktig håla, var omdömet. Samtidigt beskrev ungdomarna sin vardag i skola och familj som ljus.

Det intressanta är att många, efter några år som utflyttade, börjar tala om en framtid där livet påminner om deras egen uppväxt - röd stuga vid sjön, fast jobb, man och barn. "Man kan ju inte luffa runt jämt", resonerar de, även om de flesta inte vill flytta tillbaka.

Framtidens vinnare är de unga som skaffat en bred erfarenhet, särskilt de som både jobbat, rest och utbildat sig. Men, frågar sig Helena Kåks, hur går det ihop med politikernas tal om att öka genomströmningen vid universiteten och snabbt få unga ut i jobb? Hur bidrar vi vuxna till att uppmuntra mer reflexion och bredare sociala erfarenheter?

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons