Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trivsam kväll i Lindbergsk anda

Annons

Marschaller lyste välkomnande i grådiset och förhållandevis många Bjursåsbor och tillresta hade hörsammat inbjudan till en kväll i Nils Lindbergs hägn. Dirigenten Roland Östblom hälsade välkommen.

Hans båda körer lät oss så återknyta bekantskapen med numera alltför välkända sättningar, till exempel av Visa om Torn Erik. Likaså kändes fäbodpsalmen från Älvdalen lika onödig i programmet, där den i och för sig fina texten av Fritz Sjöström inte hjälper. Oskar Lindbergs geniala sättning för orgel har hittills aldrig överträffats.

Alla försök att överföra den stora romantiska orgelns klangliga mystik till aldrig så välklingande vokala former blir bara triviala förminskningar av ursprungets storhet.

Kvällen blev trivsam om än inte särskilt varierad och det hänger förstås ihop med formen, när en enda tonsättare/arrangör får svara för ett helt körprogram. Nils Lindbergs tidigare sättningar av dalakoraler har nu också fått ett värdefullt tillskott i form av sju gamla koraler i skrud för blandad kör och/eller för orgel.

Vid framförandet kan man välja att enbart sjunga koralerna eller att också bara spela dem - eller att göra bådadera.

Några av koralerna är välkända varianter som mött lyssnare och utövare under långlig tid, några mer undanskymda, till exempel Orsa-varianten av I himmelen, inledningsvis härligt fritt och inlevelsefullt tolkad av Elisabeth Lindgren Eneflo, en av de tre sopranerna i Nya Vokalensemblen.

Den klingade vårdat och rent, med viss klanglig övervikt i sopranstämman. De totalt fyra herrarna i bas- och tenorstämmorna kunde inte balansera de sex damerna i alt- och soprandito, vilket bör vara möjligt att finna en lösning på.

Musicerandet under Roland Östbloms ledning var engagerat men litet kontrastfattigt, vilket delvis också hänger samman med den enhetliga Lindbergska karaktären.

Välbehövliga kontraster erbjöds dock i de originaltonsättningar som också ingick i programmet, till exempel Lärkan med dess uppåtstigande melodibåge eller en Hambo till text av Harry Martinson, med fotstamp och pianodriv.

Den senare framfördes av damkören Cantamus, med friskt ungdomlig körklang och en fin resurs för musiken i Bjursås kyrka. På sin lott hade man också Nils Lindbergs internationellt mest kända komposition Shall I compare thee to a summersday, enkelt och rättframt framförd. Inledningen till Torn Eriks visa sjönk dock betänkligt i köravsnittet.

Till den litet för långa kvällens gemytliga stämning bidrog Nils Lindberg, både vid den välklingande Malmsjö-flygeln och med muntliga kommentarer vid mikrofonen.

CHRISTER EKLUND

Mer läsning

Annons