Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svag ny

/
  • Urban. Mélanie Doutey spelar rollen som kolumnisten Clara Sheller i serien med samma namn.Urban. Mélanie Doutey spelar rollen som kolumnisten Clara Sheller i serien med samma namn.Foto:  

Annons

Det tar bara tre minuter i första avsnittet för serien att etablera vad som kan bli ett publikt framgångsrecept.

Redan där står det klart att det handlar om en stadstjej som går till jobbet i exklusiva sandaletter och en paljetterad och dramatiskt dekolleterad topp.

Hon bor med en idealisk, gentlemannamässig man som emellertid är homosexuell. Hon kan ingenting om traditonellt kvinnliga sysslor - tvärt om deklarerar hon för honom att hon är emot att dela på hushållsgöromålen (hon tycker han kan sköta dem).

Hon arbetar på ett ett glansigt magasins redaktion, är singel och kommenterar gärna unga mäns sexuella företräden. Ja, trots att det känns som en befrielse att SVT något litet bryter upp den blytunga engelskspråkiga dominansen har man redan efter dessa tre minuter i stort sett tappat mig som potentiell tittare.

Det kan säkert SVT leva med för här handlar det om ett målgruppstänkande som siktar med laser på de tittarskaror som rattar in TV3:s Girlylicious-satsning på onsdagskvällarna - det vill säga vilken Cosmopolitanläsare som helst.

SVT behöver säkert också nå de unga, hippa och sminkintresserade tjejerna. Eftersom att alla ska få just de tv-program de vill ha ju tyvärr blivit SVT:s credo och tolkning av public service. Att ställa sig frågor om kvalitet verkar på SVT vara som att svära i publikandelskyrkan.

Det som är något märkligt är bara tablåplaceringen; Clara Sheller visas redan klockan 19.00 på lördagar och att den här tämligen sexuellt explicita serien ska börja omedelbart efter att Bolibompa slutar i en annan SVT-kanal känns... ja, märkligt för en småbarnspappa som jag själv.

Hur framställs personen Clara Sheller? Hon ska vara 29 år i serien men ser ut som en 16-åring. Det är i linje med det franska nymfettidealet, naturligtvis stötande för oss feminister men manifesterad i vurm för skådespelerskor som Vanessa Paradis, Emanuelle Béart, Brigitte Bardot och Audrey Tautou.

Hennes chef, som är 50+ och som hon naturligtvis, i samma anda, har en affär med, konstaterar i en central passage att hon anställts "för att tidningen inte skulle bli för seriös". För att hon skriver "humoristiskt, uppnosigt, argt och ömsint - precis i tidningens anda".

För att hon är ett bra kuttersmycke för tidningen, alltså. Det är väl antagligen män som skriver de seriösa artiklarna och som behöver en motvikt i Claras kolumn.

På det första redaktionsmötet som skildras framgår att hon fått i uppdrag att skriva om gränsen mellan frispråkighet och oförskämdhet.

Men om jobbets innehåll handlar inte Clara Sheller. Serien är helt och hållet inriktad på relationer, Claras fashionabla mediajobb är mest en fond; yrkeslivet förväntas inte intressera unga kvinnor.

Ett någotsånär sympatiskt drag med serien är att den åtminstone inte moraliserar. Clara får vara förvirrad, utlevande och faktiskt också trasig i sin manssyn, inte minst som en följd av pappans svek.

Seriens värde ligger istället i karaktären JP, bögvännen (Frédéric Diefenthal). Hans vedermödor med att komma ut inför sin familj och sina arbetskamrater känns betydligt trovärdigare. Han är inte helt bekväm med bögkulturens nattliv.

En handling i skeendets marginal, som av andra avsnittets slut att döma kommer att få allt större betydelse, är frågan om familjebildning. Claras halvbror ska precis bli pappa, men för Claras närmaste väninna är det det slumpartade utfallet av en provrörsbehandling som gäller.

Utöver inramningen med en kvinnlig krönikör i centrum är många av berättargreppen plankade från Sex and the city. Till exempel Claras resonerande, dråpliga, inre monolog och det återkommande understrykandet av att Claras tillvaro är allmängilitig eftersom serien handlar om Paris som stad.

Detta etableras genom många avbrott för stadsbilder, så hänförande vackra att tittaren grips av en oemotståndlig lust att bara kasta sig på ett lågprisflyg och vandra runt över Paris torg med en baguette under armen.

JENS RUNNBERG

CLARA SHELLER

Regi: Nicolas Mercier

I rollerna: Mélanie Doutey (Clara), Frédéric Diefenthal (JP) m fl

SVT2, lördagar, 19.00

Mer läsning

Annons