Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Storhetsvansinne och erotisk humor

/
  • Nils Uddenberg, docent i både psykiatri och empirisk livsåskådning och utbildad i såväl medicin som biologi, har skrivit jubileumsboken om Carl von Linné, System och passion (Natur & Kultur).
  • Egen hög person. Carl von Linné själv, avprträtterad av J H Scheffel 1739.
  • Taggig. Vägtistel, Círsium vulgáre, hamnar i Linnés sexualsystem i klass 19, Syngenésia.
  • Trängsel. Fúchsia hybrida hör till klass åtta i Linnés sexualsystem, Octándria med åtta ståndare i samma blomma.
  • Andra klassen. Sálvia patens hör till Linnés klass två i växtriket, blommor med bara två ståndare.
  • Långväga. I klass tretton finns växter med fler än tolv ståndare, fästa tätt under pistillen. Magnolian, med omkring 100 arter från Sydostasien, hör dit.

Annons

Botanik är sexigt. Det tycker professorn och författaren Nils Uddenberg, en av huvudpersonerna när Linnéåret nu går av stapeln. På Carl von Linnés 1700-tal stämde det definitivt, då växternas fortplantning blev ett sätt att förtäckt tala om vår egen erotik.

Ackompanjerad av vackra, närgångna fotografier av Helene Schmitz och botaniska texter om Linnés ursprungliga sexualsystem med 24 växtklasser, berättar Uddenberg om en frispråkig, gudstrogen och krävande professor som redan i 20-årsåldern bestämde sig för att reformera växtsystematiken.

Trots att Linné inte gick på en enda föreläsning i botanik lyckades han skapa ett nytt system som inte bara ordnade kända växter utan också lämnade plats åt de nya som hela tiden dök upp.

Att blommorna var växtens fortplantningsorgan var en ny stridbar teori som Linné tog till sig redan i tonåren.

- Det var en del av hans populärvetenskapliga gärning, att han använde ganska ekivoka metaforer för att väcka intresse, säger Uddenberg.

Blommans ståndare talar han om som män, pistillerna är kvinnor. Dessa parar han ihop i de mest udda konstellationer.

Klassen Enneandria rymmer blommor med nio ståndare och sex pistiller, ett förhållande som Linné beskriver som nio män i ett äktenskap med sex kvinnor. Detta i ett 1700-tal då det inte på något sätt var självklart att även växter fortplantade sig sexuellt.

De latinska växtnamnen är en annan källa till glädje.

- Han drar sig inte ett dugg för att anspela på det erotiska. Liksvampen som verkligen ser ut som en en erigerad penis heter också Phallus impudicus (den oblygt resta manslemmen på latin).

Precis som dagens forskare drömde Linné om att komma på växternas "naturliga ordning". Men för prästsonen från Småland var det självklart att det var Guds ordning.

"Deus creavit - Linnaeus deposuit" var Linnés egna ord, "Gud skapade - Linné ordnade upp det hela". Även om han var medveten om att sexualsystemet knappast kunde vara Guds naturliga ordning stod han fast vid det.

- Men i slutet hade han teorier om att nya arter kunde uppstå genom att gamla korsades, korsningar som uppstod utan att Gud skapat dem. Han var definitivt något på spåret.

Det förra Linnéjubileet, för hundra år sedan, kantades av panegyriska skrifter om den upphöjda blomsterkonungen - en bild av Linné som Uddenberg inte vill bidra till.

- Han var en komplex person, inte alls så kul att ha att göra med. En lysande pedagog, men som många stora forskare hade han rejäla humörsvängningar. Jag tycker han verkar ha varit både deprimerad och sjukligt uppstämd.

Samtidigt var härsklystnaden och det osvikliga självförtroendet en förutsättning för att klara av att kartlägga hela blomsterriket. Artbenämningarna blev ett sätt för Linné att manifestera sin makt och fortfarande används hans binominala namn, med ett släktnamn och ett artepitet.

På egen hand, med manisk konsekvens, namngav han tusentals växter som hans lärjungar hämtade hem från världens alla hörn.

- Det är ett underbart uttryck. Jesus och Linné hade lärjungar. Alla andra har elever.

Född 1707 i Småland, uppvuxen i Stenbrohult. Fadern var präst och det förväntades att sonen också skulle bli det. Hans privatlärare och mentor introducerade botaniken för honom och Linné bestämde sig bara 23 år gammal för att reformera systematiken.

Reste till Holland 1735, där han fick möjlighet att ge ut sina systematiska verk, bland annat Systema naturae. När han kom dit var han så gott som okänd, när han reste hem några år senare var han en internationell auktoritet.

Gifte sig med Sara Lisa Moraea 1739 och flyttade till Uppsala.

Utsågs till professor vid Uppsala universitet 1741 och adlades 1757.

Dog 1778. Hans verk och samlingar finns i dag bevarade i Storbritannien. Efter hans död såldes de unika Linnésamlingarna, såväl bibliotek som herbarium, till London.

I dag har växtsystematiken utvecklats, och Linnés ståndare och pistiller är inte längre lika viktiga. Till exempel använde sig Linné aldrig av den växtsystematiska nivån familjer, växter som antas ha samma ursprung.

Fortfarande används Linnés namngivningssystem, med ett släktnamn och ett artepitet.

Mer läsning

Annons