Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spelmansstämma i jazzton

Annons

Spelplatsen ligger ljuvligt ner mot Dalälven, med flytande scen. Själva sluttningen bör med fördel terrasseras, så att medförda stolar lättare kan "balanseras". I gassande sol är skuggande träd en välsignelse, men i motljuset mot scenen blir det lite för mörkt på densamma. Slå på scenljuset tidigt!

Trumpetaren Gustavo Bergallis kvartett var utannonserad som kvintett, men bestod denna eftermiddag av kvartett. Tre grupper i rad fick därigenom samma grund med el-piano, bas och trummor, även om variationen sedan blev stor i andra hänseenden. Men i Bergallis grupp saknades alltså en av hörnstenarna i det som var annonserat som just tangojazz: bandoneonen. Nu bjöds utsökt finstämda ballader med lysande solistiskt trumpetspel, men vad gäller tango intet rytmiskt spår, enbart melodisk grund i utslätande rytmisering. Men i Carlos Gardels Volver eller Piazzolas valsmelodi Chiquilin de Bachin infann sig koncentration och intensivt lyssnande.

Efter en timmes paus kom så den totala kontrasten med husbandet från Stampen i Stockholm, Jump4Joy.

Förmodligen är de en av de svenska grupper som turnerar mest denna sommar och det är lätt att förstå deras attraktion. Ulf Sandström är häftig motor: sångare, pianist, ekvilibristisk visslare, dråplig presentatör och improvisatör plus förmodligen annat därtill. Den som älskar att röra sig till musik, kan inte önska sig bättre, men dansbanan nedanför värdshuset förblev i kvällssolen sorgligt outnyttjad, kanske i brist på information eller direkt uppmaning.

Inomhus hade stolar och bord rykt i häftig rythm & blues, boogie-woogie eller jazzrock. Sexton nummer bjöds, ofta med långa kommentarer i halsbrytande tempo. Lokalkommitténs Patrik Pettersson undrade om inte gruppen skulle kunna bli också Jazztingets husband!

Lill Lindfors verkade fräschare än på länge. Hon "håller på fortfarande" som hon självironiskt konstaterade. Undra på det, när man har Claes Crona, Hans Backenroth och Pétur "Island" Östlund som kompgrupp och Hector Bingert som medmusikant.

I veckan gästar de den västnorska jazzfestivalen i Haugesund under tre dagar. Gissningsvis får man där inte höra parodin på hur allting började på Viggbyholms gymnasium eller Olle Adolphsons Trubbel men standards som I got you under my skin och förhoppningsvis Bill Withers I'll paint your pretty picture in a song - en av kvällens absoluta höjdpunkter.

Musikanteriet, de subtila inpassen mellan Lill och gruppen och med Hector Bingert i synnerhet kommer att förljuva minnet av denna förtrollande sommarkväll i jazzens hägn, med nattmörk allsång av "Vem kan segla" vid avslutningen nära halv tolv.

CHRISTER EKLUND

Mer läsning

Annons