Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Som Gessle fast innehållsrikare"

Annons

Magnus Rabenius brinner för musiken. Hans största dröm är att få spela in en skiva. Men vägen dit är lång. Och kanske ännu längre om man bor på landet.

- Sedan jag flyttade till Sunnansjö från Stockholm har jag visserligen haft lättare att göra musik. Men det är svårare att knyta de rätta kontakterna här, säger Magnus Rabenius, en 35-årig Malmöpåg som framträder under Dan Andersson-veckan.

Han kallar sig inte gärna trubadur. Trots att han sysslar med visor har han mer gemensamt med Ulf Lundell än med Cornelis Vreeswijk.

- Jag framför gärna visor av Cornelis Vreeswijk då och då, men mycket hellre spelar jag mina egna låtar.

Magnus Rabenius har hållit på med musik i många år. Han lärde sig att spela piano av sin pappa när han var liten.

Pianot ersattes så småningom av en gitarr, när han upptäckte Bruce Springsteen.

- I tonåren lyssnade jag enbart på engelskspråkiga artister. Det påverkade min egen musik. När jag började göra låtar skrev jag alltid på engelska. Det är först på senare år som jag har gjort musik på svenska.

Övergången från engelska till svenska kändes naturlig. Den inträffade i samma skede som Magnus Rabenius började skriva om sådant som låg honom närmare om hjärtat, om saker som han upplevt och som inte gick att förklara på ett främmande språk.

- Jag förlorade mina föräldrar. Det resulterade i en mängd nya låtar. Att sjunga och spela blev min terapi. Till en början lät jag aldrig någon lyssna på mig, utan satt mest för mig själv.

Magnus Rabenius har fortsatt med sina jordnära texter. Han jämför sig med kommersiella storheter som Per Gessle och Tomas Ledin, men hävdar att hans texter är innehållsrikare än deras.

- De handlar inte bara om kärlek, utan lika mycket om min vardag. Jag fick barn för några år sedan. Det har präglat allt jag gör.

Än så länge uppträder han ensam med sin gitarr, men han skulle hellre sjunga och spela med ett band bakom sig. För ett tag sedan spelade han in en demo i en studio i Stockholm. Där fick han höra hur det skulle kunna låta.

- Med hjälp av en dator la vi på bas och trummor på två av mina låtar. Det lät bättre, så som det förmodligen måste låta för att jag ska ha en chans på pop- och rockmarknaden.

Några Dan Andersson-tolkningar har han inte vågat ge sig på ännu.

- Sedan jag kom till Dalarna har det knappt gått en dag utan att jag har hört Dan Anderssons namn. Jag är bekant med ett par av hans visor, men ska försöka suga i mig mer. Det jag delar med Dan Andersson är nog framför allt en känsla för språk och text. I övrigt befinner han sig ganska långt från min värld.

NINNA PRAGE

Mer läsning

Annons