Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sockersöt överdos i årets romantiska julfilm

Annons

Då var den här, årets stora julfilmssatsning - The Holiday. Och det är som upplagt, perfekt utformade snöflingor yr omkring en julmysig liten stuga på den engelska landsbygden. Julen står för dörren, två kärlekstörstande brudar byter liv med varandra, brustna hjärtan lappas ihop med nya hela och det hånglas över amerikanskt överskummiga heta koppar choklad.

Men innan den riktiga kärleken slår till så sker förstås en rad förvecklingar.

Nu kanske jag berättar för mycket, men det är väl lite av den här genrens syfte, att vara just förutsägbar och självklar.

The Holiday handlar om Amanda Woods (Cameron Diaz) - en framgångsrik, sönderstressad reklambyråägare i Los Angeles som byter liv med den mer lantliga brittiska bröllopskrönikören Iris Simpkins (Kate Winslet). Båda har ett något problematiskt kärleksförflutet och vill komma ifrån.

De byter bostad och tro det eller ej, men när söta Amanda står där i pyjamas och raggisar och ser sådär onaturligt naturligt mys-snygg ut så knackar Iris bror (Jude Law) på dörren.

Och... ja ni fattar. Tycke uppstår. Två vackra framgångsrika människor fastnar pladask, hoppar i säng och sedan åker de in till stan för att lära känna varandra över en långlunch.

Vad gäller Iris överrumplas hon framför allt av lyxtillvaron i LA och när hon deppat klart över sin obesvarade kärlek så stöter hon ihop med en 90-årig trevlig gammal Hollywood-stjärna hon slår följe med. De trivs i varandras sällskap, men det räcker tydligen inte för den här rullen, nej Jack Black måste in och agera kavaljer åt stackars Iris. Problemet är bara att det blir konstlat och mer som en förevändning för att fläska på med hångelscener på Jude Law och Cameron Diaz, än som ett genomtänkt uppslag.

Och visst, de gör väl sitt bästa för att sexa sig och spegla sig i var-andras fulländade, snudd på syskonlika utseenden. Men kom igen, Cameron Diaz är inte anletsdragens mästarinna, det blir lätt trist utstuderade sexighetsminer, Jude Law klarar sig lite bättre.

Även om julmysiga romantiska komedier gått och blivit en genre för sig och sänkt humorribban något så riskerar till och med en sann julromantiker sätta karamellsliskigheten i halsen.

Själv får jag en rejäl gullöverdos, inte minst när Jude Law kör martyrskapet i botten då han avslöjar att han faktiskt är en ensamstående farsa som virkar och visar upp sina marsipansöta figurer till döttrar.

Nej, den här genren kan faktiskt tas på allvar och brukas med stil. Det visar till exempel filmer som Little miss sunshine och Love Actually där det finns en slags självklar balans mellan ironi och gullig charm. Den balansakten har inte lyckats i The Holiday, även om filmen säkerligen fyller sin funktion som en cellofaninklädd smällkaramell för folk med kraftigt sötbegär såhär i juletider.

ÅSA JOHANSSON

Mer läsning

Annons