Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Saga med flera komiska ljuspunkter

Annons

Jenna, 13 år, har tandställning, stickad kofta och snäll-lugg. Hennes bästa kompis är en tjock kille som klär sig i velour och hellre fotograferar än sportar. Jenna är med andra ord inte direkt coolast på skolan och passar inte in i häftiga tjejgängets fascistoida värld. Inte än. Genom en magisk önskan ska saker snart förändras.

Precis som Tom Hanks i Big, och Jamie Lee Curtis i Freaky Friday, spelar Jennifer Garner här en fel-ålder-i-fel-kropp-karaktär, och när 13-åriga Jenna plötsligt vaknar som framgångsrik 30-åring uppstår förstås en del förvecklingar.

Hon har inte bara missat 17 års livserfarenhet, hon har också förflyttats från 1987 till 2004, med allt vad det innebär av teknologisk och stilmässig utveckling.

Och även om nyvakna Jenna inser att hon fått allt hon som 13-åring önskade sig börjar hon snart undra om allt gått rätt till. När hon börjar skrapa på den glättiga ytan upptäcker hon att hennes framgång bygger på mindre klädsamma egenskaper som hon lagt sig till med under de försvunna åren.

13 snart 30 handlar om att vara försiktig med vad man önskar sig. Den handlar om att göra misstag och om att våga sätta ner foten för att ändra sitt öde, för att få en andra chans.

Visst är den en saga med vissa mått av moralkakskastning. Men den har flera komiska ljuspunkter och är till skillnad från sina föregångare i ålderbytargenren också en romantisk film. Komplett med ögonvätarscen och några huvudet-på-sned-suckar.

Som charmig komedi fungerar den absolut, och Jennifer Garner, mest känd som hemlig agent i tv-serien Alias, lyckas väl i rollen som naiv 30-åring med aptit på det barnsliga i livet.

KARIN WALLÉN

Mer läsning

Annons