Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så mycket bättre: Anders Wendin pratade ut om sin uppväxt i Ludvika

Det var Anders Wendins dag under lördagens tv-program "Så mycket bättre", och han berättade bland annat om sin uppväxt i Ludvika. En tid som han upplevde som svår.

Annons

Från tv-programmet

Det var dags för Anders Wendin att ha sin dag under lördagens "Så mycket bättre" i TV4. I programmet avhandlades bland annat bastudejting och Uno Svenningson gjorde en stark tolkning av "Du kommer ångra det här".

Förutom en rad tolkningar av hans låtar och diverse lekar så berättade Anders bland annat om sin uppväxt i Ludvika. Hans pappa var alkoholiserad men även staden i sig hade sina nackdelar.

– Grejen är att små samhällen kan vara väldigt bra när du är väldigt liten. Men det blir en förbannelse när du blir äldre, berättade han i programmet.

Läs också: Anders Wendin om hatmejl efter Så mycket bättre: ”Vaknade till 50 arga mejl”

Anders hittade aldrig ett gäng eller en kompis att göra musik tillsammans med. Det var svårt att hitta en tillhörigheten under uppväxten:

– Ludvika var ett starkt nazistiskts fäste då, Vitt Ariskt Motstånd hade en av sina tre avdelningar där. I en sån liten stad satte det ett starkt intryck. Och så fanns det sportkillarna där jag inte kände mig hemma. Däremellan fanns det inga i min ålder som sysslade med musik.

Som ung hade Anders Wendin svårt att hitta likasinnat umgänge i Ludvika.

Läs mer: Här är artisterna från Dalarna vi vill se i "Så mycket bättre"

Han hade hade svårt att hitta ett umgänge och greppade varje halmstrå, som när en Borlängepunkare åkte buss och Anders hoppade på bara för att skriva ner bandnamnen på punkarens jacka.

Trots isoleringen gav han inte upp trots glåpord.

– När man gick till skolan i Ludvika, alla de här stenhårda grabbarna överallt, man kom bärandes på en stor ful gitarrcase och fick höra "öh! gitarrbög!". Jag fick ju panik att jag skulle behöva vänta tills jag fyllde 18 år innan jag kunde flytta hemifrån. Jag var 13-14 år då.

Men innan det var dags för gymnasiet fick han veta att det fanns gymnasieutbildningar i Falun som inte fanns i Ludvika. Om man kom in på utbildningen så fick man flytta dit.

Anders Wendin kom in och såg sig aldrig om. I Falun fick han chans att spela med likasinnade och fann sig själv.

– Min pappa förstod att jag aldrig mer skulle komma hem. Fortfarande är gymnasietiden tveklöst den bästa perioden i mitt liv.

Läs också: Anders Wendin dammar av alteregot Moneybrother

Mer läsning

Annons