Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så blev fildelningen politik

Annons

De senaste veckorna har fildelningen seglat upp som en brännhet politisk fråga. Men anledningen till att ämnet nu diskuteras med sådan iver är inte bara att polisen genomförde en något klumpig räd mot den världsberömda sajten The Pirate Bay. Nej, man skulle kunna säga att hela internets historia har pekat mot att vi skulle hamna i dagens konfliktsituation.

Essensen av internet är nämligen kopiering och fildelning.

1999 skapade studenten Shawn Fanning fildelningsprogrammet Napster. Tanken var att programmet skulle vara ett verktyg för dem som lätt ville hitta, sprida och ladda ned musikfiler.

Mp3-formatet hade inneburit att det sedan några år tillbaka gick att komprimera musikfiler och göra dem så små att man kunde skicka dem över internet, samtidigt som ljudkvaliteten bibehölls någorlunda.

Via Napster kunde man nu få en inblick i andra människors musikbibliotek - och ladda ned de filer man önskade.

Napster fick en enorm betydelse för fildelningen, men också för musikintresset i stort. Glömda artister och skivor som inte längre fanns till försäljning fick en pånyttfödelse. Samtalet om musik växte i takt med musikbranschens irritation.

Men även om de största bolagen stämde Napster, lämnade samma företags representanter i hemlighet ut nya singlar till fildelningsnätverket i marknadsföringssyfte. Musikvärlden hade blivit digital, och även om bolagen inte ville erkänna det offentligt, så behövde de finnas med i de nya kanalerna.

Internet startade som ett kommunikationsverktyg mellan två eller flera parter. Under 90-talet befäste sig dock en envägskommunikation på nätet. Surfaren var oftast passiv, ungefär som när man läser en dagstidning vid frukostbordet.

Men med Napster och dess efterföljare drogs internet tillbaka till sin ursprungliga form: utbyte mellan användare.

Under precis samma tid dippade nöjesindustrins siffror. Skivbranschen började att gå allt sämre. Det finns dock mycket som talar för att detta berodde på andra saker än fildelningen, till exempel för hög prissättning, felaktiga satsningar, konkurrens från andra medieköp som mobiltelefoner och tv-apparater, och att branschen sålde sina produkter i fel format.

Men nedgången blev hur som helst tillräckligt kraftig för att den inflytelserika nöjesindustrin skulle kunna lobba igenom krav på strängare upphovsrättslagstiftning i hela västvärlden.

Samtidigt lade branschen enorm kraft på att utveckla kopierings- och regionsskydd på sina produkter. Resultatet blev i många fall att konsumenterna inte kunde använda produkterna - de fungerade nämligen bara i vissa spelare och i vissa regioner.

Här - i missnöjet med hur branschen behandlade sina kunder, föddes en konsumentfråga.

Den är en anledning till varför ämnet fildelning väcker så starka känslor.

Folk hade helt enkelt tappat förtroendet för nöjesindustrin och kände sig utnyttjade av en bransch som hellre spydde ut en miljon Britney Spears-kopior till överpris än satsade på nya, billigare format.

I detta sammanhang ska man heller inte underskatta människors besvikelse över hur strömlinjeformat medielandskapet blivit de senaste åren.

Branschen svar blev dock att visa musklerna: privatpersoner stämdes och de nätverk som förutom upphovsrättsskyddat material också innehöll en stor mängd fria verk, jagades med blåslampa. Varje juridisk process och varje nytt kopieringsskydd sågs som ett angrepp på de egna kunderna.

Med högre cd-priser och fler kopieringsskydd upplevde musikköparna branschens budskap som entydigt: konsumenterna ska i fortsättningen betala mer för mindre. Och med en lagstiftning som helt och hållet gick på samma linje och ytterligare inskränkte möjligheterna att kopiera de varor som köpts, så växte ilskan.

När så fildelningen utvecklades och det i stort sett blev omöjligt att spåra nedladdarna, kunde många av dem inte bry sig mindre om bolagen och deras "rätt" till betalning.

Om ett monster hade skapats, var det nöjesindustrin själv som satt dit delarna.

ANDERS MILDNER

Mer läsning

Annons