Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rytmfantomen slog till

Annons

Genomgående är ett nyansrikt, inte sällan skenbart enkelt groove med häpnadsväckande fantasirika och porlande, smidiga inlägg.

Genast inser man att här spelar en mästare som forskat djupt inom rytmikens ädla konst.

För ett antal månader sedan var jag på en trumuppvisning i Västerås av den holländske jazztrummisen Sebastian Cornelisen.

Denne lyckades få ett minimalistiskt trumset att låta som släggor som frammanar åska från oljecisterner. När jag frågade om tips på tekniker för att förbättra spel med dubbla baskaggar hänvisade detta rytmmonster med närmast religiös vördnad till mästarnas mästare: Virgil Donati.

Efter att ha bevistat måndagens uppvisning av just denne trumfantom förstår man jazztrummisens odelade entusiasm.

Donati började försiktigt, nästan trevande, som om trummorna vore en röst med vilken han inledde ett samtal med publiken.

Liknelsen är träffande.

Donati är ett unikum när det gäller att få det tonfattiga instrumentet trummor att sjunga, och det med en virtuositet som får Cornelisens eskapader att framstå som anteckningar i marginalen till ett mästerverk.

Donati växlade mellan att i solouppvisningar spränga gränserna för vad publiken och jag själv trodde var fysiskt och motoriskt möjligt, svara på frågor och kompa egna förinspelade kompositioner.

Intrikata rytmfugor avlöste varandra för att utmynna i än mer halsbrytande mönster.

Det australiensiska trumfenomenet gjorde en djupdykning i rytmens mysterier.

Att fängsla en publik under två timmar med trumspel är ingen lätt konst. Men Donati lyckades med mer än så.

Genom sitt unikt uttrycksfulla och, det måste sägas, överjordiskt tekniskt fulländade spel, kommunicerade han hypnotiskt med den sexhundrahövdade skaran.

Applåderna duggade tätt genom kvällen. Avslutningsvis fick Donati stående ovationer som aldrig ville ta slut.

Måndagskvällen i Hagaskolans aula var två timmar av rytmisk extas. Och detta från en trummis som ödmjukt deklarerat att han bara börjat skrapa på ytan av trumspelandet.

ANDERS LAGERQUIST

Mer läsning

Annons