Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rysk action med Vilde Frang

/
  • Brinner. Tidningens recensent Jennie Tiderman njuter av den

Annons

När man ska sammanställa ett konsertprogram endast bestående av musik komponerad av ryska tonsättare finns det väl knappast en smakfullare aptitretare än Rimskij-Korsakovs Humlans flykt som öppningsnummer?

Detta korta, intensiva stycke från operan Sagan om Tsar Saltan väcker både intresse och förundran över musikernas flinka fingrar.

För nog kräver det både snabbhet och precision av samtliga i orkestern för att gestalta en hämndlysten och uppretad humla. Dalasinfoniettan antar denna utmaning och klarar den galant genom Alexander Hansons pricksäkra och inlevelsefulla dirigering.

Sergej Prokofjev, som var elev till Rimsky-Korsakov, är representerad med två stycken i kvällens program. Det första är hans violinkonsert nr. 2 i g-moll. Denna violinkonsert är sannerligen en strapats. Den innehåller stora tonsprång, snabba rytmiska passager och den går från explosivt allegro till expressivt och smekande andante.

Formen kanske kan upplevas som snårig eftersom Prokofjev gör en hel del utsvävningar mellan det tematiska materialet men det är bara spännande.

Det är i denna violinkonsert som man får uppleva fenomenet Vilde Frang. Att detta stycke är enormt svårspelat verkar inte skrämma Frang det minsta.

Hon angriper musiken med en enorm säkerhet och passion som ger rysningar från första stråkdraget. Hennes utsökta ton är inte bara sällsynt vacker utan också fylld med känsla, sårbar men på samma gång väldigt kraftfull.

Trots att Frangs teknik nästan är fulländad så är det den naturliga lidelsen för musiken och för hennes instrument som är mest slående i hennes spel. Dalasinfoniettan ger ett ovärderligt stöd och gott samarbete via den förmedlande länken Hanson.

Självklart behöver ett helryskt program också lite Stravinskij. Här tar man upp balettmusiken Danses Consertantes. Detta stycke, rättigenom neo-klassicistiskt, riskerar att bli lite långtråkigt utan dans. Så blir det också ikväll. Men bara för ett kort ögonblick.

Energin förloras inte helt och stycket får en rejäl dos vitalitet genom Dalasinfoniettan i den avslutande marschen. Det sista verket är Prokofievs första symfoni, i D-dur.

Trots svag tematik så är det ett mycket passande stycke att avsluta en konsert. Speciellt när den framförs näst intill prickfritt och med total inlevelse från samtliga. Kvällen bjöd på rysk action när den är som allra bäst.

Musik Klassiskt

HUMLANS FLYKT

Dalasinfoniettan

Dirigent: Alexander Hanson

Vilde Frang, violin

Musik av Prokofjev, Stravinskij, Rimskij-Korsakov

Publik: 250-300

Kristinehallen, 30/3

Mer läsning

Annons