Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rocky lämnar ringen med hedern i behåll

Annons

Sylvester Stallone är en modig man. Det verkade rent ut sagt dum-dristigt att den nu 60-årige skådespelaren skulle återuppväcka sin genombrottskaraktär Rocky i en sjätte film, hela 16 år efter den senaste. Liksom Rocky måste han nu bevisa att han fortfarande har vad som krävs.

Den forne tungviktsmästaren Rocky Balboa har pensionerat sig från boxningen, och driver numera en restaurang. Hans fru har dött i cancer, och hans son vill inte umgås med honom. Han lever i det förflutna, varje dag besöker han sin frus grav och tänker tillbaka på sina glansdagar.

Så en dag sänds på tv en datorgenererad boxningsmatch mellan Rocky och den nuvarande tungviktsmästaren, i vilken Rocky vinner på knockout.

Den gamle Rocky blir inspirerad och ansöker om tillstånd för att åter börja boxas, varpå han får erbjudandet att möta tungviktsmästaren i en tv-sänd välgörenhetsmatch.

Visst låter handlingen osannolik, men den fungerar.

Största delen av filmen kretsar kring Rockys vardagliga relationer och problem, det är mer drama än boxning.

Ibland blir det långsamt, många repliker känns överdrivet klyschiga och sentimentala. Vissa scener lyckas visserligen beröra, men det är först när boxningsmatchen till slut börjar som filmen lyfter.

Jag är inget fan av vare sig Rocky eller boxning, men när kampen drog igång till tonerna av det välkända ledmotivet fick jag rysningar. Adrenalinet sköt till, och jag kände mig ett tag så fysiskt närvarande i fighten att jag satt och jabbade i biostolen.

Stallone har lovat att detta var sista gången Rocky gick upp i ringen. Rockysagans avslutande del blir ingen knockout, men det är en av de bättre filmerna i serien och Stallone lämnar ringen med hedern i behåll.

JONKRISTOFFERSSON

Mer läsning

Annons