Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reklamföretagen får allt mer makt i kommunerna

Annons

Sveriges kommuner kämpar för att få budgeten att gå ihop. Alla tänkbara nya intäkter räknas. Just därför förs diskussioner på flera håll i landet om att utvidga reklamverksamheten. Om städernas öppna platser lockar annonsörer, varför inte utnyttja tillfället?

Men bortom pengafrågan vilar en annan, mer komplicerad diskussion: var gränsen mellan det offentliga och det privata går. Efter att ha tagit kontroll över stadsrummet, söker sig nu reklamen allt närmare inpå människorna.

De två största aktörerna på den svenska marknaden för utomhusreklam, Clear Channel och JC Decaux, har hittat ett sinnrikt sätt att komma konsumenterna nära. Istället för att bara erbjuda kommunerna pengar, levererar företagen nu också möblemang.

"Vi möblerar det offentliga rummet", skriver Clear Channel stolt på sin hemsida. Och det stämmer. Clear Channel och JC Decaux sätter upp busskurar, infotavlor och toaletter - och står för skötseln av dem.

Företagen betalar vanligt annonspris, men kommunerna får samtidigt betala för nyttjandet och skötseln av möblemanget. Ordning och reda. Snygga offentliga möbler, som effektivt saneras från urin och klotter. Vinnarna är reklambolagen, som för ett billigt pris får ha de bästa annonsplatserna i fred (avtalen säger oftast att inga andra reklamplatser ska finnas inom tjugo meter) och stadens invånare, som får välstädade busskurer.

Men konceptet innebär samtidigt att reklamen hamnar tätare inpå medborgarna.

- Vi har tagit fram flera nya koncept, bland annat för återvinningsstationer och lånecyklar, berättar Tomas Larsson, vd för JC Decaux, som i dagsläget har den här sortens avtal med ett 20-tal kommuner.

Från att ha varit neonskyltar högt upp på husen sitter nu reklambudskapen på bänkarna, på toaletterna eller på ditt ryggstöd. Skulle reklamen komma ännu närmare skulle den hamna direkt på kroppen. Och om en stad beslutar sig för att ändra sin reklampolicy för att freda invånarna, uppstår genast ekonomiska problem.

Ta bort reklamen? Visst - men då måste staden samtidigt betala för nya busskurer, bänkar, toaletter, parkeringsautomater och stadsinformationstavlor.

Dessutom måste man hitta ett sätt att klara sig utan de miljonintäkter som verksamheten ger.

Den här diskussionen är dock helt och hållet hypotetisk. Att ta bort eller minska reklamen är nästan en omöjlighet. Reklamen börjar bli priset som medborgarna får betala för att ha en fungerande stad.

Telias nya handikappanpassade telefonkiosker som ska sättas upp i 25 städer är det senaste exemplet. Kioskerna pryds av reklam. Men vad händer om kommunerna inte vill ha mer reklam i sina stadskärnor?

Invånarna i Västerås vet.

De flesta kommuner tar emot kioskerna med öppna armar, men i Västerås sade man nej.

- Vi har redan så mycket reklam i centrum, bland annat har vi avtal med JC Decaux om toaletterna, så vi vill inte fylla stan med ännu mer, säger Karin Carzén på Västerås kommun.

Resultatet blev att Telia hotade att ta bort samtliga telefonkiosker. För fyra år sedan fanns det 69 kiosker i Västerås. Nu verkar det som om alla kommer att försvinna.

- Vi gick med på att ha tre kiosker i centrum som skulle finansieras med reklam. Resten kunde tas bort. Men det räcker tydligen inte för Telia, vi fick ett mail i dag där det står att de inte är nöjda med vårt bud, säger Karin Carzén.

Händelserna i Västerås ger en bra bild av valet som städerna står inför i dag. Det är inte längre en fråga om reklam eller inte reklam, utan om telefonkioskernas, busskurernas och toaletternas vara eller inte vara.

För städerna tycks valet vara enkelt. Hur är det för invånarna?

Nästa artikel: Motreaktionen.

ANDERS MILDNER

Mer läsning

Annons