Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Popigt, vilt och vackert

Annons

Dreamboy spelar förband. Powerpop i Theodor Jensens anda. Musik som låter som en yngre och mindre mogen variant av The Plan. Här finns inte finessen, men ett imponerande bredställ.

Utvecklingsbart? Jaaaa... kanske. Antagligen.

Klockan tio i tolv går Sahara Hotnights på scenen och käftar i gång sin spelning med On top of your world.

Det är ett väldigt kärt återseende. Extra kul att få se gruppen på en liten klubbscen igen. Det finns showband. Och så finns det svettiga rock'n'roll-gäng. Sahara Hotnights tillhör definitivt den senare sortens band. De hör hemma på mörka, murriga rockklubbsscener.

Maria Andersson visar god form redan från start och resten av bandet tar plats på scenen på ett sätt de inte gjorde innan de köpte klippkort på USA-flyget.

Sahara spelar Hot night crash men slår sedan undan benen på sig själva med några av de krattigare låtarna från Kiss & Tell.

Who do you dance for låter helt okej, Difference between love and hell också. Efter det bjuder Hotnights på "gamla godingen" Drive dead slow, och de gör den lite för snabbt, lite för stötigt, lattjar liksom runt med en sång de kanske tröttnat på, ungefär på samma sätt som Motörhead brukar lattja med sin Ace of spades.

Finalen av låten är dock ren energi och startskottet för en fantastiskt fin andra konserthalva. Sahara Hotnight är tajta, tunga och rutinerade, ändå tycks de ha en hunger och spelglädje kvar som man annars bara ser bland yngelband.

Det är en fröjd att se och höra kraften och fastheten i Josephine Forsmans handleder, att se hur syrrorna Asplund tar för sig på scenen, att se Maria Andersson gapa som en rockfisk och ta i så svetten lackar.

Andersson är en av de vassaste rockfrontarna i Sverige. Någonsin.

Hon strålar som ett kärnkraftverk på scenen, och har en helt fantastisk sångröst som mår bäst när den får bita i ett bredare register, hantera nyanser, som den får i de tidiga Hotnightslåtarna.

För varje svag låt som Stay/stay away finns minst ett dynamitpackat nummer som Keep up the speed eller Alright alright.

Hotnights avslutar med en bra version av Walk on the wire. Publiken som dansat sig vild och glad under spelningen får sedan tre extranummer, bland annat ovan nämnda Keep up the speed och ljuvliga Quite a feeling.

Sahara Hotnights är ett gruvligt bra rockband och verkar trivas bra i Borlänge. Vargtimman på S2 är svettig, hård, energisprudlande, rak, popig, vild och vacker.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons