Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Poesi och kullor fick Leksand att blomstra

Annons

I Leksand har kulturen blommat på ett speciellt sätt i konsten och litteraturen, genom Erik Axel Karlfeldt och Rune Lindström, Jobs ateljé och kända trädgårdar som Hildasholm och Sångs.

Det har man tagit fasta på i Leksands kulturhus.

Årets sommarutställning, Leksands gröna historia - med ögon inställda på grönt, handlar om människans förhållande till det växande kulturarvet.

Det är en inspirationsutställning där natur och kultur korsbefruktas och kring utställningen finns ett välfyllt program med grönt tema.

- Idén att profilera Leksand som trädgårdsort har funnits en längre tid, säger kulturförvaltningens chef Anna Svensson.

Att orten dragit till sig många kulturpersonligheter och att stora delar av Noret brann 1902 bidrog till att Leksand fick en så medvetet anlagd grön plan redan vid början av förra seklet.

Den ståtliga björkallén bidrog till identiteten. Och att det blev björkar var givet under nationalromantiken, björken var ett viktigt svenskt symbolträd.

För tillfället håller antikvarien på länsstyrelsen, Lars Jönses, på med en inventering av Norets gröna arv. Det var trädgårdsintresserade personer snarare än ortens trädgårdstraditioner som skapade gröna Leksand.

För ortsborna var Munthes Hildasholm länge en förborgad hemlighet.

Men blomsterälskare som Karlfeldt spred sina kunskaper via dikten, samtidigt som andra frön spreds via trädgårdskullorna.

När trädgårdskullorna kom hem från sina arbetsvandringar till sydligare landskap hade de med sig nya idéer, till exempel om trädgårdsgångar och rabatter.

Krukväxter spreds också in i bondstugorna.

- Men i början gällde klasskillnad, berättar utställningens kommissarie, etnologen Boel Tengnér.

I borgerliga hem stod dyra palmer, i torp stod balsaminer, så kallad fattigmansros. I utställningen har krukväxterna fått ett eget prunkande kulturhistoriskt hörn.

Bakom Leksands grönska låg flera kvinnor.

Sådana som Esther Claesson, Sveriges första trädgårdsarkitekt, som ritade trädgården i Sångs. Lillie Landgren, som 1906 skapade trädgårdsskola och pensionat i Tibble. Och Ester Hanngren som startade Korstäppan med trädgård, ritad av Hilda Pennington Munthe, där bland andra Ingmar Bergmans mor vandrade som konvalescent och pensionatsgäst.

Både det vilda - växter som nyttjades till läkning och färgning - och det tuktade får sin plats i utställningen.

- Mycket av gammal odlingskunskap håller på att gå förlorad, säger Boel Tengnér. Vi vill uppmuntra intresset för gamla växtsorter och kommer att visa frökataloger och adresser.

Utställningen knyter också an till nutid genom några konstnärer med starka band till naturen, bland andra Anne Blijdenstein, Josefin Wedel Allgulin, Emma Billgren och Ulla Faleij.

I egen monter lyser fåglar som Elin Larsson, Hjortnäs, kärleksfullt täljt och målat.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons