Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pippi går hem så det sjunger om det

Annons

Pippi går hem så det sjunger om det. Barnen jublade på Maxim under den skolföreställning som föregick den officiella premiären.

Medrecensenten Ellen Ingels, elva år, satt och hoppade i stolen på genrepet och inte ens vilda hästar hade kunnat hindra henne från att se Pippi igen på premiären.

Just barngrupperna har på senare tid blivit en allt starkare del av Musikteatern, inte minst tack vare dramapedagogen Joakim Leo, som själv var med som barn en gång, och som nu har regisserat både kvällens Pippi och den tidigare Folk och rövare i Kamomilla Stad. För fyndig koreografi stod dessutom en före detta barnaktris, Anna Hammarqvist.

Det märks tydligt att Borlänge musikteater har börjat ge barngrupperna mer resurser.

Ett plus är att man har satsat på det tekniska och låtit unge Per Larsson - elev till Urban Arnberg - göra ett imponerande skickligt scenljus.

Joakim Leos föreställning är jätterolig, säger medrecensenten. Ett tungt betyg från henne, eftersom förställningen givetvis riktar in sig på barn. Man bör heller inte lägga kritikerribban alltför högt eftersom det handlar om en elevuppvisning där alla som vill får vara med.

Det var Pippi som gjorde att det blev roligt, tyckte medrecensenten. Det stämmer, för pjäsen domineras helt av titelrollen, alla andra rollers funktion är att stötta. Det ställer stora krav på den som spelar Pippi. Här är det två, Magdalena Thors och Elin Skarin. Båda är förbluffande bra.

De spelar rollen väldigt lika och båda har just den rutin och utstrålning som krävs. Båda sjunger bra, med ett litet plus för Magdalena Thors, som har utvecklats mycket sedan förra året. Pippi dominerar pjäsen helt och är på scenen minst 95 procent av speltiden, dryga två timmar. Elin Skarin och Magdalena Thors bar den bördan förnämligt, och alla de andra barnen biträdde utmärkt, med fin närvaro i sina roller, även de som inte hade fått mycket att säga.

Allra bäst på det var bovarna Sophia Beyer och Malin Frisk. Deras sätt att röra sig var vansinnigt komiskt. Även de korkade poliserna Matilda Karlsson och Elisabeth Östberg visade att också unga damer kan bjuda på sig själva och vara roliga.

Nå, vad tyckte medrecensenten om att barn spelade vuxna? Festligt, tyckte hon, och det är bara att hålla med. Josefin Noréns Prussiluska skilde sig fördelaktigt från de groteska tantporträtt yngre aktriser brukar göra i lokalrevyerna. Och att poliserna och tjuvarna sjöng med flickröster störde inte alls. Medrecensenten påpekade att de ju hade mustascher och då fattar man så klart att de var gubbar.

Det ligger något i det. Man tager vad man haver och när nu Borlänge musikteater alltid har obegränsat med flickor och väldigt få pojkar är det här en bra lösning.

Den huvudsakliga målgruppen för musikalen Pippi, barn från fem till 15 år, torde få en festlig upplevelse på Maxim. Det luktar extraföreställningar lång väg! Fortsätter BMT så här med två publiksuccéer per år och med Gazbazz, Järnet och Borlängerevyn dessutom, bara måste Maxim rustas upp och byggas ut!

ELLEN INGELS/ÅKE STRÖMMER

Mer läsning

Annons