Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Perssons manipulerande klarlagt

/
  • I centrum. Göran Perssons sätt att tänka och regera visades tydligt i den första av SVT-dokumentärerna igår kväll.

Annons

Det fick Erik Fichtelius, tidigare stjärnreporter på Ekot, när projektet inleddes inrikespolitisk reporter på Aktuellt. Idén var inte hans, utan hans chefers. Projektet skulle kräva en osedvanlig journalistisk integritet och ett professionellt fokus på vad som är viktigt.

Det tycks Fichtelius ha haft av det första programmet att döma. Med undantag av några förlupna ord om den egna vikten, när Persson uppenbarligen uppfattade kamerorna som avslagna, var det relevanta politiska skeenden som belystes, inte politiskt skvaller och borranden i Perssons person.

SVT har uppgivit att kommande program bland annat ska handla om Perssons kärleksliv. Det ser vi inte fram emot.

Det var förstås anmärkningsvärt att Persson som finansminister på tre år minskade budgetunderskottet från 240 miljarder om året till 0, utskälld konstant av en partivänster som krävde att kontona skulle fortsätta övertrasseras.

Självförhärligande är en perssonsk paradgren. Han ser sig som tänkaren, taktikern och strategen såväl som pragmatikern. Detta i kontrast mot efterträdaren Mona Sahlin, bättre än han själv på presentation och kommunikation, men knappast den skarpaste kniven i lådan.

Aldrig ensam, alltid ensam hette avsnittet, men det var förstås upp till honom själv att försätta sig i en situation där han inte hade någon att tala med om svåra frågor.

Det var förstås så han ville ha det. Han har ju berättat att han noga läst sin Machiavelli. Alla pilar skulle löpa samman i hans person - på hans skrivbord. Han förlamade sin omgivning.

Han beskrev det som ett tecken på Partiets förfall att kucklandet i en edsvuren krets om åtta partirävar när nejet blev ett ja läckte ut till media. Ett sätt att hålla ministrarna på tå var de plötsliga regeringsombildningarna.

Programmet gav en inblick i hur han tänkte. Han tog en kärnkraftsvän (Sundström) att avveckla kärnkraften. Han tog en kramare av den offentliga sektorn att få fart på jobben (Winberg).

Han informerade aldrig sin socialminister om regeringstidens viktigaste socialreform - maxtaxan - hon (Wallström) kunde ju läcka. Wallström sade hej då till Sverige. Han berättade om kommande utgiftsplaner för tv-reportrar utan att prata med sin finansminister. Hej då, Åsbrink.

Han körde över, manipulerade, sågade och begärde tillit och lojalitet i retur. Ledningsstilen var rena 1800-talet.

  • TV Dokumentär:
    ORDFÖRANDE PERSSON
    av Erik Fichtelius
    SVT1, måndag, 20.00

Mer läsning

Annons