Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På jakt efter ett bättre grepp om fritiden

/
  • Fritiden ökar, och blir allt viktigare för många. Björn Ericson efterlyser en reflekterad helhetssyn på svenskarnas fritid; såväl från politiskt håll som ur den enskildes perspektiv. Använder vi tiden på rätt sätt?

Folkbildaren Björn Ericson från Torsång har varit lärare och författare i många år. Hans första bok, Fritidspolitik och folkrörelser, kom 1978. Nu är han aktuell med en ny bok med fritiden i fokus, där han vill ge en helhetsbild av fritid, idrott och hälsa som ofta splittras samhällspolitiskt. I vårt samtal reflekterar han kring "tidstjuvar" och ungas distanslöshet gentemot mediesamhället.

Annons

Flera slutsatser i Björn Ericssons bok förvånar, bland annat att svenskarnas fritid ökar. Min egen erfarenhet och medierapporteringen vittnar snarare om tiden som inte räcker till: om människor som arbetar allt mer och om "livspussel" med för många bitar.

– Det är typiskt för vår tid, att det är så sektoriserat och nischat att man missar helhetsperspektivet. Man förstår inte hur det ena hänger ihop med det andra. Jag försöker ge en bättre helhetsbild, säger Björn när jag frågar på vilket sätt hans studie bidrar med nya infallsvinklar på begreppet fritid.

– I dag säger folk till exempel att de är så stressade och inte har tid, samtidigt som vi har mer fritid enligt de tidsanvändningsundersökningar som görs. En förklaring till paradoxen är att det tar oerhört lång tid att underhålla och uppdatera hela nöjesindustrin omkring oss; datorer, TV-apparater, smartphones... Inköp och uppdateringar av allt detta är "tidstjuvar" som vi glömmer att ta med i våra beräkningar.

Du konstaterar att mediekonsumtionen dominerar vår fritid, samtidigt som idrotten har blivit en större del av fritiden i vårt land. Hur går det ihop?

– Idrotten växer fortfarande i Sverige. De som väljer att idrotta blir flera och gör det kanske lite mer. Mediekonsumtionen bygger vi in hemma, och på så sätt kan den ändå dominera vår lediga tid.

Du talar om att fritiden "privatiseras" i allt högre grad. Vad innebär det?

– Det finns en tydlig tendens att vi skaffar oss mycket prylar för att underhålla oss själva hemma – ofta inte ens tillsammans. Någon sitter vid datorn, en annan ser på TV. Tiden vi lägger på fritid i det offentliga, som att besöka en teater eller ett idrottsevenemang, minskar alltmer.

Ericson berättar att han i mötet med ungdomar på Fornby folkhögskola, där han undervisar, kan se hur mediesamhället integrerats i deras liv på ett sätt som de inte reflekterar över.

– Risken är att användandet blir ganska distanslöst. Man har ständigt mobilen till hands, surfar och sms:ar hela tiden. Jag moraliserar inte, men...

...Men det låter så?

– Ja, (skratt), i den enkla meningen att jag önskar att man reflekterade mer över hur man använder sin tid.

Björn Ericson nämner TV-serien Kampen om internet som sändes på UR i höstas och bland annat handlade om hur Google, Facebook, Spotify med flera tjänar pengar på det som är "fritt".

– Egentligen är naturligtvis ingenting "fritt". Men mina elever kan inte riktigt se det. De anser inte att reklamen påverkar dem.

Varför är den här distansen du talar om så viktig?

– Vi gör ju mindre rationella val om vi inte ser alternativen. Och alla de här tidstjuvarna vill vi inte se, för det är så begärligt det vi vill ha tag i.

Vad är din personliga uppfattning om fritidens funktion?

– Man ska utnyttja den på det sätt som bäst gagnar den egna fysiska och psykiska hälsan. I ett välfärdssamhälle som vårt har vi ju oändliga möjligheter att leva ett rikt liv. Och frågan vi måste ställa oss är: använder vi fritiden på rätt sätt?

Ericson anser att det behövs ett politiskt helhetsgrepp som förenar olika aspekter på medborgarnas fritid. Han hävdar att man på central politisk nivå sitter fast i två tankemönster: det ena är att fritids- och kulturverksamheter ska skötas av kommunerna. Det andra är att man skapat delområden som ungdomspolitik, kulturpolitik, politik för folkhälsa – med otillräcklig hänsyn till hur dessa områden går in i varandra. Hans bok riktar sig till berörda politiker och tjänstemän, vid sidan om målgruppen gymnasieelever på fritidsprogrammet och en intresserad allmänhet.

Mer läsning

Annons