Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Över fyratusen fynd när Dalarnas filmskatt inventerats

Annons

Inget landskap i landet är så väl dokumenterat på film som Dalarna, det var man medveten om när projektet inleddes.

Till de intressantare filmfynden som gjorts under de här sex månaderna hör filmdokumentationen av hur Avesta stad invigdes 1919, Vasaloppet 1924 och två tidiga färgfilmer; invigningen av Djura hembygdsgård 1939 och Lantbruksmötet och dräktparaden på Rommehed samma år.

Dessutom har man hittat ett 20-tal nitratfilmer som måste räddas.

- Rena brandbomber, säger museets filmkännare Örjan Hamrin. Gammal nitratfilm kan explodera och vi är oroade över att det finns ännu fler nitratfilmer vi inte kommit åt.

Film förgås. Den krymper, bleks, förtärs av syror. Dalarna har därför utsetts till projektlän för filminventering, med anledning av att vi nu får en filmvårdscentral i Grängesberg. Sara Hedström och Göran Olsson har fungerat som projektets samordnare och de är imponerade av det filmberg som hittills samlats ihop av de åtta utsända som letat filmdokument i landskapets alla hörn.

- Många fina sockenfilmer har framkommit under inventeringen. Hembygdsrörelsen var mycket drivande när det gällde landsbygdsdokumentärer.

Grängesbergsarkivet kommer att trygga filmskatten för framtiden. Men än så länge har projektet gått ut på att registrera de filmer som finns. De finns nu införda på datalistor och man har tittat på i vilket skick de befinner sig. Nästa steg blir vård och förvaring.

I höst ska en del av filmerna visas på Dalarnas museum under samlingsnamnet "Filmfynd från källare och vind". Första temat, den 7 september, blir produkter från Dalarna. Publiken ska bland annat få se en unik film från 30-talets industrimiljö, Landsbro tegelbruk. Hantverksfilmer och filmer från Dalarnas nöjesliv ingår också i visningarna. Liksom filmer om Faluns öden och äventyr, förstås - ingen stad i länet är så väldokumenterad som Falun. Rivningar och nybyggnationer filmades flitigt ändå fram till 1975, då videoepoken tog över. I dag är det ont om dokumentärfilmare i Dalarna.

- Vårt förslag är att museet så småningom får använda filmerna i olika projekt och att de ska kunna ingå i framtida fasta utställningar, säger Örjan Hamrin.

Dalarnas museum har med hjälp av Mats Gustafsson från Kulturarbetsförmedlingen i Örebro arbetat fram en modell för inventeringsarbetet som fått kulturrådspengarna att räcka extra långt. Inventeringsarbetet har genomförts som arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik.

- Det är angeläget att inventeringsarbetet får fortsätta, säger Mats Gustafsson, som tror att hälften av de anställda ska kunna gå vidare om också kommunerna går in och stödjer projektet. På de flesta orter finns åtskilligt mer att göra för filmletarna.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons