Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Otacksam uppgift för Deportees

/
  • Otacksam inledning. Deportees från Umeå nådde inte riktigt ända fram med sin mix av folkrock och vit soul.

Annons

Men det är faktiskt rätt glest i publiken. Deportees från Umeå har fått en otacksam uppgift som andra band på festivalens största scen. De försöker skapa stämning genom att dra ut låtarna i långa crescendon. Men det vill sig inte riktigt i soldiset.

Det är när bandet spelar vit soul som det funkar som bäst. Särskilt i genombrottslåten Arrest me til' it hurts, som de flesta känner igen. Då börjar människor dansa.

Visst svänger det även i de mer folkrockiga numren, mycket tack vare den hårt jobbande rytmsektionen. I sina goda stunder påminner Deportees om Fleetwood Mac i slutet av 70-talet.

Men lite tråkigt blir det och lite otidsenligt känns det nog. Inte tillräckligt lockande för att hela publiken ska stanna till slutet.

När Deportees försöker sig på en cover av Kate Bush's Hounds of Love, börjar flera dra sig mot Liljekvistska parken, för att i stället få en chans att se en skymt av Miss Li.

Mer läsning

Annons