Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om att definiera Bergslagen

Annons

Seminariet ingick i Dan Andersson-veckan. Furuland gick igenom sitt stora antal böcker som behandlar den kulturella grogrund i Bergslagen ur vilken många stora författarskap fötts och av vilka Anderssons är ett.

litteratur | Brunnsvik

lars Furuland, föredragshållare

Bertil Olsson, gitarr, flöjt, sång

Brunnsviks folkhögskola, 31/7

"Bergslagen" är inte alldeles enkelt att ringa in geografiskt. Furuland vill gärna räkna delar av Uppland dit, men upplänningarna håller på sin särart. Han räknar kommunerna i Ekomuseum Bergslagen som områdets "kärnhus".

Furuland tittar på den socioekonomiska miljö som omgav järnbruken. Därför har han kommit att intressera sig för författare också i Värmland och norra delen av Sörmland, även om Värmland är ett specialfall.

Litteraturen är "tyngre" i Bergslagen än i Värmland, anser Furuland och läste historier som skulle belysa Bergslagens tungsinne.

Som den om bonden som tyckte att han borde beklaga sorgen till grannbonden som mist sin hustru:

- Å du har begravt gumma' di'?

- Ja, jag var tvungen. Hon dog.

Faluhistorien om gruvdrängen Fet-Mats och hans trolovade blev en bergslagshistoria med anmärkningsvärd internationell livskraft. Furuland framhöll litteratur som beskrev Bergslagen på ett icke förskönande sätt. Till tidiga sådana författare hör signaturen "En bergsmans son", verksam i Falun som tillfällighetsdiktare vid olika högtider. Linnés kända helvetesanalogi över Falu gruva hör också dit.

- Järnet skapade litteraturen. Det är påtagligt hur nära sambandet är mellan järnet och nationalskalderna, sade Furuland och avsåg därmed både nya socioekonomiska förutsättningar och ämnesval. På bruken fanns bibliotek och gavs kulturaftnar. Han räknade upp Wallin, Geijer, Fröding, Lagerlöf och Verner von Heidenstam.

Geijers något förskönande bild av bruket som en plats med liv och rörelse nyanserades av författare som Gustaf Schröder, vilken en tid var bruksbokhållare. Schröder betraktades som ett viktigt sanningsvittne av Fröding som själv nådde både retoriska höjder och skrev stor dikt i "Den gamla goda tiden".

Forsslund, Brunnsviksrektorn, diktade om sin barndoms Ljusnarsberg, som präglades av näringar av skog, vatten och malm. Rabulisten Forsslund häcklades i samtida borgerlig press för att han "och andra otillräkneliga personer" skulle starta en skola i Brunnsvik. Svärfadern var orolig för annat än svärsonens politiska sympatier.

- Det gör inte så mycket att han är socialist - det går över. Men han tror int' på Gud, den jäkeln.

Furuland berättade om hur Ragnar Kasparsson behandlat arbetsplatsernas antiindividualism och pennalism. Den som avvek eller var udda mobbades ofta i arbetslivet. Furuland framhöll konstnären Johan Ahlbäck i Smedjebacken och underströk att Ahlbäck utöver kroppsarbetande män i industrin också illustrerat kvinnoarbete och kolning. Därutöver framhöll Furuland bland andra syndikalisten Hjalmar Eriksson och filosofiprofessorn Lars Gustafsson.

Dagens bergslagsförfattare förbigås ofta i rikspressen, men Furuland kunde exemplifiera hur många av dem fått regionala litterära genombrott som rönt uppskattning i breda lager.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons