Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nostalgitörsten var stor

Annons

Europe sparkar i gång sin svenska comebackspelning med Seven doors hotel och nog sitter entrélåten där den ska. Bandet går över en snygg brygga rakt in i Wings of tomorrow och följer upp den med Supersticious.

Och låtar som på skiva känns nattståndna och allmänt sunkiga känns väldigt mycket piggare och fräschare i livesituationen.

- Sweden rock festival... är det här det händer? Är det här det spelas riktig rock? frågar sig Joey Tempest retoriskt efter inledningen.

Ja. Jo. Det är väl det. Om man med riktig rock menar gammal bedagad rock. Joey lovar och försäkrar att det är härligt att se oss och att det är härligt att vara tillbaka, och tacka för det när 20 000 personer ger gruppen ett så varmt välkomnande.

- Det här är en mycket speciell kväll för oss, hoppas den är lika speciell för er.

Uppenbarligen.

Publiken i Norje tar emot Europe med öppna armar. Bandet svarar med melodiös pudelrock som 2004 saknar hockeyfrilla och framförs med en tyngd som kanske saknades när det begav sig för sisådär 11-15 år sedan.

Allting med Europe är bättre 2004 än det var då. Samtidigt så är det Europes största problem i detta comebackförsök. För allting annat än Europe har också blivit så oändligt mycket bättre genom åren, och även om The darkness bevisat att pudelrockens dagar inte är räknade så vill nog världen kanske ha ny pudelrock och inte sådan den redan tuggat i sig för 10, 15 eller 25 år sedan.

På just Sweden rock festival sätts dock dessa logikens lagar ur spel. Är det någon plats i universum Europe ska lyckas genomföra en lyckad comebackspelning på så är det här i Norje.

Finalen är tung, groovig Purplerock och Yesterdays news.

De två första extranumren blir Cherokee och Rock the night. Europe avrundar givetvis nästa extrarunda med Final countdown, allt annat vore otänkbart, men dessförinnan bjuder gruppen på ett smakprov från skivan som ska släppas till hösten.

Start from the dark låter riktigt tungt och fräscht. Helt klart en av kvällens bästa låtar, kanske för att vi aldrig hört den förr. Man får liksom suga musten ur det lilla nyhetens behag som finns mitt i den ohämmade nostalgiorkanen.

Europe gör, helt enligt planerna, en lyckad comebackspelning. Det här är festivalen där törsten efter nostalgi och gammal hårdrock är fullständigt omättlig.

Men frågan kvarstår. Är det verkligen bättre begagnad pudelrock från svunna tider publiken där ute i världen vill höra 2004?

Njääää... skulle inte tro det, va'?

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons